God Jul och Gott Nytt År

Vi ses nästa år...


Nyårslöfte: Nästa år skall jag skriva minst ett inlägg på bloggen varje dag.

Behöver skriva av mig mer.

Dagens "Nähä?"

Dagens "Nähä?" gånger två hittar vi i Göteborgs-Posten...

1) En kille har fått sparken för att han väljer att inte se ut exakt så som normen kräver. Hans frisyr var tydligen för mycket för chefen. GP-reportern undrar då...

Så om chefen säger: Klipp dig!
- Då ska man vända sig till facket, säger både Junesjö och Hemskär [två jurister]
Men om man inte är medlem?
- Då blir det värre. [...]

2) Göran Johansson den gamla betongsossen har varit ute i media och hetsat lite mot illegala invandrare och annat pack. Fått krik från höger och vänster, GP påpekar att..

Sverigedemokraterna är det enda partiet som har visat positiv respons.

Gonatt Göran Johansson. Kan du inte pensionera dig snart?

Ett jubileum väl värt att fira!

Det var ett tag sedan man skrev här, men nu är det något på gång ska ni veta. Det är faktist så att är i år inte bara 90 år sedan CH Hermansson föddes eller 90 år sedan Oktoberrevolutionen drog igång borta i öst. Det är även 90 år sedan vänsterpartiet bildades!

Året var 1917 och sosseledningen med Branting i spetsen hade förkastat socialismen och valt klassamarbetets väg. Det självständiga och tappra ungdomsförbundet valde då, när ställda mot det ultimativa valet mellan underkastelse under partiledningen eller självständighet, att bryta med Socialdemokratiska Partiet helt och fullt. Splitringen var ett faktum och vänstern lämnade det gamla partiet och Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti höll sin konstituerande kongress samma år. Fortfarande idag 90 år och ett antal namnbyten senare, känns valet fortfarande aktuellt och riktigt. De ideologilösa reformisterna i SAP känns igen och avskräcker.

Så imorgon går partiets 90-årsjubileum i Göteborg av stapeln med fest och gamman.

Grattis Partit! 90 år i kamp för socialism & människovärde är något att vara stolt över!

Biljettkontrollsräd leder till utvisning - omänskligt västtrafik!

Nu börjar vi få rapporter om konsekvenserna för Västtrafik nya omänskliga kontroller som införts i Göteborg.GP Rapporterar idag om en storkontoll genomförd på tisdagsmogonens spårvagnar på väg från Hisingen in till stan. En storkontoll, eller "hållplatskontroll" som västtrafik vill kalla det, består av att man stannar hela vagnen och sedan frontalattackerar 20 kontrollanter vagnen från alla dörrar och kontrollerar samtliga passagerare. Ingen nåd visas i räderna och man har förstärkning i form av ordningsvakter med sig.

När jag läste papperstidningen GP idag, var det ett stycket som stod ut bland det andra, ett stycke som vittnar om konsekvenserna av dessa nya mass-kontroller, ett stycke som finkänsligt nog retucherats bort från artikeln på internet. Det lyder som följer:

En man försökte springa ifrån kontrollanterna men hanns upp av de ordningsvakter som deltog i kontrollen och brottades till marken på gräsmattan på andra sidan körbanan. Han försågs med handfängsel och fördes till polisstation. Där visade det sig att den 34-årige mannen fått avslag på sin ansökan att stanna i Sverige och ska utvisas ur landet.

Mina fetstilstillägg. Smaka på dem en stund.

Vilka befogenheter tar sig dessa kontolanter och medföljande vakthundar, förlåt ordningsvakter? Med vilken jävla rätt tar man till våld mot passagerare som inte har biljett och skickar i väg dom till polisstationen?

Jag får en unken smak i munnen av att läsa artikeln, man kan riktigt känna den motbjudande omänsklighet som råder innom kontrollväsendet på vässtrafik och dess alierade.

Välkommen till det nya landet. Samhällets parasiter som fuskande spårvagnsresenärer skall synas med lupp. Inte en jävel ska komma undan. Har man inte råd att åka kollektivt? Taskigt läge, nu är det övervakning, kontroller och piskor som gäller. Har du inte biljet spöar vi upp dig, ger dig böter och drar dig till polisen. Har du annat skit på dig, som att du inte är behörig att vistas i vårt fina Sverige - ja då är det bara till att åka hem din jävel till vilket land du nu kom i från.

Stockholms Lokaltrafik stödjer antihomofoba krafter

Inför "äktenskapets dag" i söndags sattes en reklamkampanj för "bevara äktenskapet" upp i Stockholms tunnelbana. Se bland annat QX.

Som vanligt funderar man på i fall "Besvara Sverige Svenskt" eller "Bevara Sverige Judefritt" skulle få samma möjlighet att saliggöra sitt budskap som "Bevara Äktenskapet Heterosexuellt".

Det är sjukt att Stockholms lokaltrafik inte inser att dem strider mot sina egna regler. Men har regler mot tobaksreklam, alkoholreklam, reklam som strider mot god marknadsföringssed. Man tillåter inte heller reklam som "kan uppfattas som stötande eller sedlighetssårande eller sårande mot folkgrupp".

Personligen tycker jag det är mycket stötande att man låter en religiös kampanjorganisation som agiterar mot homosexuellas rättigheter att göra reklam över hela lokaltrafiken i stockholm.

Volvo-semantik

Idag hade vi hastighetsfel på jobbet.

Det var ganska skönt.

Hastighetsfel kallar man det när bandet går långsammare än vad det borde enligt regler och föreskrifter.

Går bandet fortare än det borde kallar man det dock för volymexpansion.

Venezuela visar vägen även i Homokampen - men varför inte prata kön?

Äntligen händer det något på Homo-fronten i Sydamerika! Via 365Gay.com hittar jag nyheten att Venezuela kan bli första landet i Sydamerika som inför grundlagskydd mot kränkningar av mänskliga rättigheter på basis av sexuell läggning.

I Venezuela håller man just nu på med att skriva om konstitutionen på President Hugo Chavez initiativ.

Efter att många beredande instanser ställt sig positiva godkände denna veckan nationalförsamlingen ett tillägg som skulle innebära att man i konstitutionen lade till ”sexuell läggning” bland kategorier skyddade mot diskriminering under grundläggande mänskliga rättigheter. Andra kategorier man inkluderar är ras, religion, ålder och hälsotillstånd.

Nu fattas bara att konstitutionsförslaget godkänns av elektoratet.

Det är ett gott steg på vägen och man blir på det området ett föregångsland i regionen. Men man undrar ju, varför inkluderar man inte skydd mot diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck? Könsdiskriminering, transdiskriminering osv är minst lika viktigt att markera mot!

De verkliga könskrigarna

Könskrigarna finns och frodas i sin lilla vrå av samhället - men vilka är dem? De där otäcka monstren som vulgärt vill förhäva sitt egna kön och förtrycka det motsatta. Hur kan vi känna igen dem och stöta bort dem? Är det måhända tjejen, kvinnan eller tanten du möter på gatan mitt på ljusa dan? Man har ju hört om alla dessa kvinnor, och deras könskrig…

Men nej, könskrigaren är inte tanten som jobbar på den lokala kvinnojouren, könskrigaren är inte biblotikarien som envisas med att köpa in litteratur av kvinnliga författare, könskrigaren är inte tjejen som startar upp en jämställdhetsgrupp på sin skola.

Könskrigaren i dagens samhälle ser ut så här, så här och finns här. Det är de antifeministiska männen som rabiat spyr ut sin galla på de kvinnliga jämställdhetsarbetarna som är de verkliga könskrigarna. De som menar att ”kvinnor är djuriska hat-monster” när dem påpekar att könsorättvisorna ännu finns kvar. De som förminskar kvinnoförtrycket för att befästa sin egen makt i könskriget dem utkämpar. De som förringar kvinnors liv, kamp och behov av att krossa könsmaktsordningen.

Varför görs det inga Janne Josefson-repotage om dessa hatiska könkrigare, istället för att man ska gå på vanliga hederliga feminister?

Det är alltid vid homosexuella man drar gränsen

Det är inte ofta man kan känna igen sig så väl i nyheter från andra sidan atlanten. Läste ett intressant blogginlägg på QueerSighted.com angående en hetsig debatt på Piedra Vista High School, Farmington, New Mexico, USA som just fått sitt slut. När elever där ville starta en HBT-grupp på skolan, en ”Gay-Straight Alliance”-grupp, kom det ett ramaskri från skolans ledning. Man drog i nödbromsen och slog i stora alarmklockan. Efter mycket om och men, överväganden om man skulle förbjuda alla klubbar och föreningar på skolan rakt av eller tillåta homosarna att träffas, och efter hot om stämning från ACLU i fall man bara förbjöd HBT-gruppen tillät man dock tillslut Gay-Straight Alliance. ”A bittersweet victory at best” rapporterar QueerSighted, då skolan ledning förklarade beslutet såhär:

The choice to ban all clubs would eliminate any benefit we as a school board are currently contributing back to the community. Banning all clubs means we would ban all community access to the schools, which would include churches, the Boy Scouts, Special Olympics, Little League practices, powwows, etcetera. It would be unfortunate to let a small group of students, who believe they need to join this club, eradicate all the good we've been able to achieve by allowing the public to use our facilities.

Kul att få den i ansiktet... Inte en tanke på att tillåta gruppen utifrån en önskan av likabehandling, respekt för alla människor eller ens tolerans. Allt är möjligt i USA kanske ni tänker? Ha, som om detta har något med USA att göra.

Jag känner själv igen det så himla väl från min egen kära gymnasietid. När jag för några år sedan nu gick i trean på Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (en "trevlig" slags friskola ägd till 51% av Volvo och 49% av kommunen), var vi ett par tre drivande personer som bestämde oss för att starta ett HBT-nätverk på skolan (öppen för alla oavsett läggning som ville vara med). Det var jag som skulle var ordförande och två nära tjejkompisar som kunde tänka sig vara drivande i nån slags förenklad styrelse. Vi var inspirerade och peppade av tanken på att få in lite HBT-perspektiv på undervisningen, och skapa en gemensam mötesplats för HBT-elever på skolan (jag kände själv en hel del kamrater på skolan som inte var öppna med sin sexuella läggning, i vissa stycken var det en machostämning på skolan som i vissa stycke var hämmande, att det var ett tekniskt gymnasium med starka kopplingar till industrin kanske hade något med det att göra). Vi pratade om att bjuda in RFSL och försöka uppmärksamma HBT-frågor i undervisningen.

Tidigare hade skolledningen uppmuntrat skapandet av grupper på skolan. Det var tecken på elevers kreativitet och engagemang. Vi hade bland annat en tjejgrupp på skolan (som var skitbra!), vi hade en grupp för såna som gillade att programmera dataprogram, vi hade en religiös Kristen grupp. Ingen av dessa gruppers bildande hade någon något problem med.

Men vad händer när vi ville starta vår HBT-grupp? Jo, då var det stopp och belägg! Då var det förbudspåbuden som gällde. Vi fick minsann inte operera på skolan! Vi förbjöds att använda skolans namn eller logga, vi fick inte sätta upp information, inte boka lokaler, inte ”rekrytera” elever på skolan osv. Vi fick helt enkelt inte starta något HBT-nätverk här inte. När vi ville ha svar på varför blev det möte med rektorn/VD:n (friskola ni vet) och studierektorn. Man kom med diverse svepskäl som byttes ut från gång till gång, allt eftersom argumenten inte höll.

Fört pratade men om att vi inte fick göra skolan till en marknad – man skulle inte kampanja för olika åsikter och rekrytera folk och ställa elever mot varandra (hur det kom sig att det hade något att göra med vårt HBT-nätverk att göra, men exempelvis inte hade något med Kristna gruppen att göra framkom aldrig). Genom omvägar (via vissa allierade vi hade inom lärarkåren) fick vi reda på att man hyste oro för att skolan skulle förknippas med en sådan HBT-grupp för mycket och bli en ”bög-skola”. Just det argumentet sa inte rektorn till vårt ansikte dock.

Efter ett tag byttes alla argument ut mot att man sa ”vi har stoppat alla bildningar av nya grupper, inte bara er – vi håller på att se över rutinerna”. Var på man förhalade fråga in ytterligare ett halvår.

Det är så tydligt, så uppenbart orättvist att jag fortfarande blir förbannad när jag tänker på det. Att det alltid när homosexuella organiserar sig som man drar gränsen. Det är samma sak på Piedra Vista High School i Farmington, USA som på Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium i Göteborg Sverige och många andra ställen. Vi är knappast ensamna om vår erfarenheter. Det är jättebra att bilda grupper på skolan, men när det är några som vill starta en HBT-grupp – då jävlar! Då är gränsen nådd, då ska rutiner ses över, man måste dra frågan i långbänk och överväga i fall det verkligen är positivt med sådana där ”homosex-grupper”.

Vi gav oss inte helt när vi blev stoppade dock. Vi gjorde vad vi kunde, eller i alla fall en del. Vi pratade med lärare (skaffade några allierade och efter ett tag så var uppskattningsvis halva lärarkåren på vår sida åtminstone), vi snackade med elevorganisationen, hade möten med skolledningen för att försöka övertyga dem, vi fick övriga elevers stöd när vi pratade med folk (exempelvis dem Kristna Gruppen var på vår sida). Hela tiden försökte man från skolledningen förhala beslutet och inte riktigt ta tag i frågan. Vi hade planer på att gå ut i media till slut, det gjorde vi dock aldrig. Vi hade helst velat ha ett skriftligt besked från skolledningen om varför vi inte fick starta vår HBT-grupp, med det hade vi sedan kunnat gå i polemik i media. Någon skriftlig förklaring fick vi aldrig dock, bara olika muntliga besked. Sem I slutet av trean var det ganska körigt med pluggandet och slutbetygen som skulle jobbas med att vi inte riktigt orkade driva allt till sin spets hela tiden, vilket var lite synd.

Men tillslut vann vi dock. Vi fick starta ett HBT-nätverk. Synd bara att beskedet kom 2 veckor innan studenten – tack så hemskt mycket. Efter studenten försvann i princip alla som var drivande i frågan från skolan. En bitterljuv vinst.

När jag tänker tillbaka på den lågintensiva kamp vi förde (för det var faktiskt en kamp, även om det kan kännas lite pretentiöst att kalla det för det), inser jag att det var nog där som en insikt planerades inom mig. En insikt om att jag som bög aldrig kan förvänta mig likaberättigande, jag kan aldrig ta något för givet. Det är skit samma i fall Sverige kallas för världens bästa land för flator, bögar, bipersoner och transor att leva i - man ska aldrig ta något för givet. Man ska heller aldrig ta någon skit. Man ska bli förbannad och kämpa emot orättvisor. För vi är fan värda så mycket bättre.

Företag fifflar med arbetsmiljön och jobbavdraget gynnar dem med feta plånböcker – what else is new?

Två nedslag i dagens medieskörd. Nu för tiden går det knappt att öppna en tidning utan att läsa en eller ett par artiklar som avslöjar borgarnas sjuka förlag som exakt så sjuka som vi i vänstern sagt hela tiden.

Metro rapporterar:
Jobbskatteavdraget inget för vanligt folk. Det kommer inte som en nyhet, vänstern har tötat om det länge. Jobbavdraget består av ett skatteavdraget för den som pensionssparar samtidigt man jobbar. Man betalar till pensionen istället för till skatt, det blir mer i pension. Låter bra? Måhända, men det funkar bara för vissa såklart. Med högre pension kommer högre skatt på pensionen. För folk med vanliga inkomster blir den framtida skattehöjningen på pensionen högre än sänkningen på dagens inkomst– grattis! Det krävs att du tjänar över 27000 i månaden för att jobbavdraget skall löna sig. Helt enligt Reinfeldt, Borg och gängets beräkningar.

GP rapporterar:
Arbetsplatserna är på väg att delas upp i tydligare A- och B-lag när det gäller arbetsmiljön. Mellan dem som tvingas följa lagar och förordningar och dem som vägrar. Arbetsmiljöverket har gjort inspektioner som visar att var tredje arbetsgivare slarvar med att ge unga den introduktion de behöver för att arbeta säkert, tre av fyra inspekterade företag brister i arbetet mot buller, varannan byggherre gör inte vad arbetsmiljölagen kräver, 60 procent av undersökta arbetsgivare struntar i kemiska risker och hälften av inspekterade arbetsplatser saknar systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är tydligt att arbetmiljöverkets inspektioner uppmärksammar viktiga problem.

Regeringen reaktion? Ja, den känner vi väll alla till, redan i fjol bestämde man att en tredjedel av arbetsmiljöverkets budget, motsvarande 150 miljoner kronor, ska bort under tre år. Att det innebär försämringar för arbetare över hela landet borde inte heller det komma som en överraskning för någon. Man tar till storyxan och hugger ner verksamheten, inspektionerna och möjligheten att jobba för bättre arbetsmiljö på svenska arbetsplatser.

Visst, vi arbetare runt om i landet kan inte förlita sig på att en statlig myndighet skall vakta arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Det kommer till syvende och sist alltid vara den fackliga kampen som är viktigast och arbetarna på varje enskild arbetsplats är dem som måste ryta ifrån vid brister i arbetsmiljön och kämpa mot skiten. Men att det är ett bakslag för oss att en viktig myndighet som arbetsmiljöverket blir nedtryckt är uppenbart.

Kinesisk teatersalong

Det är mycket man kan säga om kommunistpartiet i Kina, men när dom kallar till kongress har dom i alla fall en snygg kongressal för de 2.217 delegaterna. Det är som en jättestor teater, med ett tragiskt epos som enda eviga föreställning.

Försvara vårt gemensamma ägande

Kära vänner, ni vet väl om att den svenska staten just förbereder sig på att sälja ut vad som är ert. Regeringen håller som bäst på att förbereda utförsäljningar av det som vi alla äger gemensamt. SSAB, Vasakronan, Vin&Sprit, Nordea, OMX… listan kan göras lång på offentligt ägda bolag som Reinfeldt & Co nu vill sälja ut.

Vad det handlar om är att årliga inkomster på 2–4 miljarder kronor istället för att komma alla och envar till godo, endast kommer att komma några få storföretags aktieägare till godo. Istället för att låta de årliga intäkterna gå till sjukvård, skola och andra samhällstjänster, låter man de gå till att göra vissa personers plånböcker än fetare.

Man säger att man vill betala av statskulden med pengarna man får in vid försäljningarna, ja det låter väl bra. Synd bara att de minskade räntekostnaderna aldrig, aldrig, kommer att motsvara inkomstbortfallet. Det är helt enkelt inte lönsamt att sälja ut vår gemensamma egendom och sätta sprätt på pengarna.

Varför genomför man det då? Jo, det är gammal unken borgerlig ideologi som går ut på att privat ägande alltid är bättre än offentligt ägande. Några få skall äga, istället för att vi alla ska äga. Men blir det bättre då? Riskkapitalisterna och utländska storföretag gnuggar händerna, men nej det kommer inte att bli bättre. Företagen kommer inte att gå bättre eller bli mer effektiva. De svenska offentliga bolagen sköts redan idag på ett ytterst professionellt sätt som vilka företag som helst. De anställda får det sämre, kunderna får det sämre, och den offentliga insynen blir mycket sämre.

Jag skulle kunna mala på och visa ännu mer att utförsäljningarna är inte är till för vare sig dig eller mig. Men vad viktigast är att man gör Sverige och det svenska folket fattigare. Man avskaffar steg för steg det gemensamma ägandet, när nog för gott. För det är så mycket lättare att rasera än att bygga upp, så mycket lättare att sälja ut än att ta det tillbaka. När väl ett offentligt ägt bolag är sålt, ja då är det i princip omöjligt att ta det tillbaka.

Det är därför det inte räcker med att tycka regeringen gör ett kasst jobb och bli förbannad. Det räcker inte med att säga att okej vi röstar rött den 19 september 2010. Det räcker inte, för vissa saker går inte att återställa när väl skadan redan är skedd. Därför, gör som jag, protestera nu! Är vi tillräckligt många som protesterar innan beslutet fattas så går det att stoppa det. Tillsammans är vi starka! Låt oss protestera och försvara vårt gemensamma ägande!


---------

Ovanstående är den senaste uppgiften vi hade på min retorik kurs. Håll ett tal på tre minuter. Vissa undrar var man gör på en retorik-kurs egentligen. Själv använder jag det inte bara till att öva och lära mig att bli en bättre talare, jag använder kursen också till att skriva politiska tal som mina klasskamrater måste lyssna noggrant till. Det svåraste är att hålla sig kort. Lite synd med tidsbergänsningar, efterssom man inte direkt hinner belägga alla ens påståenden med fakta eller ta upp allt som är viktigt. Bemöta det borgerliga systemskiftet på tre minuter typ... lycka till.

Jag har ett hål i mitt fönster

Ibland blir man bara jävligt trött. Idag upptäckte jag att mitt stackars vardagsrumsfönster till min tvåa har fått sig en smäll. Ett hål och fet spricka längs hela alltet är beviset. Det lär antingen vara ett stenskott från byggjobbarna som stått och jobbat med en stor grävskopa och lastbil utanför min lägenhet nu i veckan, eller så har någon jävel kastat en sten på rutan helt enkelt. Det verkar osannolikt att någon skulle av misstag ha slagit i rutan, då det är 1½ meter lågt buskage längs hela husväggen. Jag skyller på byggjobbarna.

Det spelar inte så stor roll var det kommer ifrån. Men man blir ju jävligt trött i alla fall. Nu måste man felanmäla och så får värden skicka folk att byta ut skiten. Suck, vet redan hur det kommer att bli. Man anmäler det och sen går det en månad innan man helt plötsligt rycks upp ur sängen en morgon klockan 7 av att två gubbar klampar in i lägenheten för att byta ens ruta. Samma visa varje gång.

Jag - läsa franska?

Idag passade jag på att söka lite kurser inför nästa termin. Det började bli dags att bestämma sig för vad nästa år skulle innehålla.

Det blev i första hand lite mer statvetenskap. Är lite inne på det just nu, så varför inte? Lika bra att köra på en termin i brist på bättre idéer. Diskutera demokrati enligt olika mer eller mindre abstrakta analysmodeller i 20 veckor kan ju inte bli fel. Något otippat valde jag också att söka en kvällskurs i Franska. Tänk, vad får jag allt ifrån? Det ska bli ganska kul tror jag, har alltid velat lära mig mer språk. Synd bara att jag är relativt as-kass på språk, förutom engelska och svenska. Har alltid haft svårast för just språk i skolan. Det är kul att kunna, men astråkigt att lära sig. Men men, det ska nog gå bra det med. Jag tog ju ändå den absolut simplaste kursen som fanns att tillgå.

Om jag inte kommer in på statvetenskapen och franskan så får det bli lite samhällsgeografi och juridik.

Maud duperar och bedrar

Haha. Maud duperar och bedrar.

Tydligen räcker det inte med att regeringen driver en människofientlig politik, Mauds folkförakt gör att hon inte ens tycker sig behöva chatta själv med pöbeln.

Dagens glädjebesked!

Ja, nu med den rådande regeringen och det dystra systemskifte som pågår i landet så har man kanske lågt ställda krav på vad som krävs för ett "glädjebesked". Men ändå, dagens glädjebesked är med råge att Alex Schulman stänger sin blogg. Äntligen! Hoppas han kan ta nästa steg och helt försvinna från offentligheten.

Angående Surrogatmoderskap

Läste en artikel i aftonbladet, en ganska lam dussinartikel kring en något sånär spektakulär händelse (en kvinna var surrogatmamma åt sin egen dotter). Men vad jag reagerade på var att man konstaterade ”Att använda surrogatmamma är förbjudet i Sverige, men tillåtet i bland annat Finland och USA.”

Det verkade ju sjukt, men inte förvånande, att det fortfarande är förbjudet i vårt kära folkhem. Efter att ha kollat upp det lite så var det tydligen så att Högsta domstolen i juli 2006 ställning till frågan om adoption av ett barn som fötts av en surrogatmamma. Där man i ett fall avslog adoptionen eftersom mannen ändrat sig och inte ville adoptera bort barnet. Därför fortblev mannen och hans syster som barnets rättsliga föräldrar. 2003 infördes en uttrycklig bestämmelse i föräldrabalken som anger att det är kvinnan som föder barnet som är barnets mor, en ändring som specifikt inriktade sig mot surrogatarrangemang. Den födande kvinnan skulle alltid bli barnets rättsliga mor och därmed ville man motarbeta surrogatarrangemang.

Men jag förstår inte varför det skulle vara så himla problematiskt med surrogat. Vad är det som gör det så etiskt motbjudande? Ju mer tekniken för assisterad befruktning förbättras och förfinas kommer det bli lättare och lättare att på ett smidigt sätt genomföra befruktningar och födslar som inte består av det klassiska ”man-gör-brud-på-smällen”.

Det känns som det är dags att uppdatera ännu en lag för att få en lagstiftning som är mer anpassad till den rådande verkligheten och inte är så deterministisk i sin syn på familjen.

Folkpartiet Anti-Liberalerna - om Jan Björklund själv får välja

Läste på bloggen närabögenupplevelser att den nya folkpartist-führern Jan Björklund yttrat sig om kampen för att bryta heteronormen...

"- Ja det är ju bara trams, att avskaffa det som norm."
Jan Björklund skrattar högt.

[länk]

Jahapp, det känns ju väldigt liberalt. Väldigt mycket ”avskaffa alla orättfärdiga begränsning av människors frihet”…

Det måste kännas jävligt surt för liberalerna i landet som luras rösta på folkpartiet att partiledningen ständigt raskt marscherar längre och längre ifrån socialliberalismens och även den klassiska liberalismens.

Att han sedan är ansvarig för Sveriges Utbildningsdepartement är rent ut sagt jävligt skrämmande. Skolan som nog är den miljö där heteronormen lärs ut, skapas och befästs mer än någon annan stans. Att bryta heteronormativiteten i skolan är det som är den absolut viktigaste förutsättningen för att kunna bryta heteronormativiteten i hela samhället. Det är i skolan som vi som samhälle kan påverka nästa generation av människosläktet, det är i skolan som man kan fostra barn och ungdomar och befästa grundläggande värderingar om exempelvis homosexuellas och heterosexuellas lika värde. Att den person som har övergripande ansvar för inriktningen för hela Sveriges skolväsende ser det som fullständigt skrattretande att ens kämpa för att avskaffa heteronormen i samhället är sjukt och skrämmande.

Kul att det var ett beslut om att avstånd från heteronormativitet taget av Folkpartiets landsmöte han kommenterade. Det där med att gå från ord till handling är tydligen inte någon tanke som är förankrad hos partitoppen. Det är lugnt att vara för HBT-personer på pappret och ha bra skrivningar i dokument. Men ha en partiledare som driver på för genomförandet – nä varför det?

När man läser beslutet slås man av att det tydligen finns några folkpartister (en majoritet till och med) som vill hålla fast vid en progressiv och liberal linje inom ett av de sista områdena där man inte man gått de reaktionära krafterna till mötes. Hoppas man kan strunta i populistiskt partiledarstöd och leve-alliansen-mentalitet, och i stället läxar upp den gamla Majoren. Annars är la risken att den sista humanistiska bastionen i Folkpartiet snart är ett minne blott.

Vad sägs om lite raslagar?

Jaha, nu har det tydligen gjorts ytterligare en undersökning av hur Svenskar ser på det där med slöja. Enligt SvD har Uppsala universitet frågat folk ”Skall vi verkligen tillåta att de där med att muslimaraberna klär sig hur de vill?” Fast de hade nog någon annan, liknande, formulering.

Tydligen ska hälften av de svarande instämt i påståendet om att slöja borde vara förbjudet. Man blir bara så trött. Vardagsrasistiska undertoner är bara förnamnet. Varför skall inte folk få klä sig som man vill? Varför är det just muslimernas traditionella klädsel som ska förbjudas? Partiets vill förbjuda slöjan eller annan muslim huvudbonad, men kristna kors och judiska kalotter ska fortsatt vara tillåtna. Varför skall man in och peka, rota och bestämma över hur folk ska klä sig? Det är nån slags jävla rasistisk syn på invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Man misstänkliggör, man matas med demoniseringen av muslimer och suger i sig den utan att reflektera. Slöjan symboliserar det där hotfulla med alla ”dem där araberna” – tänk man vet ju inte vad som kan tänkas dölja sig under slöjorna på dem där! ”Bevare mig väl i fall de tänker börja gå runt i ’burkor’ eller va de nu heter…” Sen är det ju en symbol för det där allmänna kvinnoförtryckandet som finns inbyggt i självaste Islam och – eller?

Är det här rasismens normalisering vi ser? Rasismen blir mer och mer rumsren och det blir helt plötsligt helt naturligt att stödja förslag och åsikter om att förbjuda ett visst klädesplagg eftersom det har muslimska konnationer….

Fy fan säger jag bara. Det är på tiden att vi bildar en motpol. Den rådande makten över agendan och problemformuleringen måste brytas. Den rådande samhällssynen och människosynen förändras. Vi måste ta upp kampen mot rasismen, och vi måste göra det tillsammans och var och en. På våra jobb, våra skolor, i idrottsklubben, eller på fritidsgården. Om vi inte agerar, organiserar och kämpar mot kommer vi snart få se ett Sverige som efterapar de danska raslagarna, vi kommer få se ett Sverige med Sverigedemokraterna i riksdagen och med rasister inom alla partier.

Jenny

Hittade Jennys blogg som av en händlse.

Hon skriver, berättar och hennes ord gör vardagliga händelser till något som är på riktigt, men även något större. Det känns viktigt det hon säger.

Dikter om personliga upplevelser som andas klarhet och ärlighet.

Du är riktigt bra Jenny.

Tio Meter Över Havet

Nytt från Fabriken

Förresten, den som undrar vad som händer i fabriken nu för tiden kan ladda ner de nya nummren av Kvasten. Det senaste nummret, 10/2007 är upplagt.

Kvasten är en liten tidning som görs av och för montörerna på golvet vid en av de största (om inte den största) fabriken i Sverige. Oberoende av Facke och oberoende av företaget.

Artiklar ur Nummer tio: "Konsten att förstöra en avdelning", "En truckförares bekännelse", "Arbetstid och rykten", "en månad i taget"

www.kvasten.tgk.net

För er som aldrig satt er fot på en svensk fabrik, eller ni som tror att Sverige inte har några industriarbetare längre kan ju läsa lite och få en inblick i svenska (industri-)arbetares vardag.

"Jaha, mer jobb för samma pengar"

I fredags var det en vanlig seg kväll på jobbet. Jag pluggar vanligtvis, men jobbar 20% eller nått sånt i fabriken fastän jag är studieledig. Man måste tjäna lite pengar ju.

Under en av de korta rasterna kollade jag in företagets interna hemsidor. Tydligen hade man dagen innan gjort ett nytt rekord. Vi i monteringsfabriken byggt över 1000 bilar på ett dygn (dag, kväll och nattskift tillsammans). Dvs Jaha... det var ju kul för volvo och ford. Handduken var glad som fan tydligen och nämnde nått om att man i framtiden måste ha "ökade volymer" och öka "fabrikens kapacitet". Det var tydligen en kollektiv "utmaning".

Jag håller dock med en av tejejerna på banan spontant uttryckte sig: "Jaha, mer jobb för samma pengar..."

För oss vanliga jobbare spelar det ju knappast lönemässigt någon roll i fall det är 800 eller 1000 bilar per dygn - förrutom då att montera 40 bilar i timmen hade direkt gett ett sjukt mycket mer humanare arbetstempo...

Ett möte, ett möte och ett slags uppdrag

Det har inte varit så mycket bloggande den sista tiden. Det får komma lite när det kommer. Mycket att stå i om veckorna. Denna helg har jag exempelvis varit på möte gånger två. Först ett DS-möte med ungdomsförbundet och sedan ett mastodont-möte med partidistriktet.

DS-mötet gick smidigt och fint. Skönt med lugna möten utan massa tunga punkter att sega igenom. Parti-mötet gick också fint, med oppositions-snack och valutvärdering som resulterade i vissa lovande uttalanden om utomparlamentariskt och parlamentariskt oppositionsarbete som kan bli riktigt bra. I alla fall om vi går från ord till handling. Jag noterar för övrigt att jag hade en tämligen annorlunda inställning än andra inför mötet. Eftersom mötet var på söndagen passade jag på att supa mig grundligt packad på lördagen för att kunna vara så där lagom seg under mötet och inte hetsa upp mig för småsaker. Funkade perfekt. Det där "ta det lungt för att vara pigg" köper inte jag...

Förövrigt kan jag nämna att jag tackat ja till något slags uppdrag för partiets räkning för första gången. De ska tydligen startas upp ett partiöverskridande nätverk med en representant från varje parti för att snacka om HBT-frågor och sånt. Vad det ska gå ut på eller mynna ut i rent konkret är långt ifrån klart än. Men det kan nog bli bra. Hoppas man kan söka och hitta gemensamma nämnare som kan leda till en Göteborgs-samsyn över partigränserna på det här med HBT-frågor och vad man behöver driva i kommunen.

Bloggtips av rang

Hans Linde: en härförare, en titan – en bloggare.

På hans.linde.riksdagsvänstern.org har en ny kämpe kommit ut på nätet. Obligatorisk läsning från dag ett!

Jösses MUF

Nu i helgen har tydligen MUF bytt linje i frågan om EMU. Nu är det Nej till EMU som gäller från den unga högern. Man blir faktiskt lite paff, det är första gången jag hört något vettigt från ung högern. ”Det är ingen frihetsidé utan det är ett maktprojekt från Bryssel” säger ordföranden. Kul att nån mer har fattat det uppenbara.

Sen att analysen haltar något och att det något av center-nejet över det får man la ta. Synd förresten att MUFs uppvaknande kommer några år senare än svenska folkets ställningstagande, men bättre sent än aldrig heter det ju.

MUF sällar sig till nej-sägarna som i juni 2003 uppgick till 55,9% av det svenska folket.

Kan vi inte få amatöridrottens renässans?

Är det bara jag som tycker att det är sjukt när en 15 år och 7 månader ung pojke gör debut i allsvenskan?

Känns som det där med a-lagsdebut borde komma åtminstone lite senare i livet. Detsamma gäller det där med att satsa professionellt på en sport, börja med toppning av lag, separera agnarna från vetet och peta de odugliga och dra fram talangerna i förtid… det känns som fotbollen fått hybris i att jaga ungdomstalanger.

Det var bättre förr. Kan vi inte få amatöridrottens renässans? Måste professionaliseringen krypa ner i åldrarna?

Fast för grabben själv är det la säkert det största som hänt honom i hans liv…

Grattis Lillemor, 60 år!

Ok, det ska sägas direkt. Lillemor har varken dator eller Internet vad jag vet, och om hon hade det så skulle hon nog aldrig slösa tid på att läsa min blogg. Men jag tänkte ändå lägga någon minut på att säga grattis på födelsedagen. För idag fyller nämligen Lillemor 60 år.

Vem är nu Lillemor? Jo, det är en av de coolaste brudarna jag träffat på jobbet. Hon jobbar på samma avdelning som jag i fabriken och har jobbat där i 20 år eller vad det är. Alltså, 60 år och kvinna och så jobbar hon på bandet precis som alla andra. Den överväldigande normen i fabriken är 20-30-åriga killar, och det är det av en anledning. Det är ett tufft jobb, det är hög takt och många skulle inte palla med att jobba där en månad ens. Stundtals är det även en ganska hård jargong.

Hon säger att hon tänker fortsätta att jobba så länge som hon orkar, själv säger hon också att det nog inte blir fem år till. Men jag vette fan, jag tror nog hon klarar det ända till 65. Hon är uthållig och tålig hon, Lillemor. Förresten, den som snackar om att vissa tunga fabriksjobb inte är något för kvinnor eller att vissa när dom kommer till en viss ålder inte är något att ha längre, dem ska nog ta sig ett snack med Lillemor först innan dem yttrar sig.

’Upp till kamp!’ eller ’Titta mamma, jag är med på tv!’

Nu på måndag klockan 20:30 börjar en (som det verkar) riktigt bra tv-serie på SVT1. Upp till kamp! heter den. Det är en krönika i fyra delar om lite revolt, politik, kärlek å sånt från sextio och sjuttiotalets Göteborg.

Om ni inte vill se den bara för att den verkar vara bra, så kan ni se den bara för att jag är med i den! Förmodligen alltså. Jag var nämligen en av statisterna vid inspelningen av en del av scenerna. Det handlar om scener i och kring Cue Club och kravallerna vid densamma. Så titta nu alla på avsnitten så kanske ni kan se mig i bakgrunden av någon scen nån sekund. Hehe, värsta filmstjärnan nästan. Jag hade på mig vit skjorta, pullover och ett para stora glasögon, kolla efter det.

Jag är förresten med i musikvideon till "Coming Down Cold", musiken från filmen. 2:30 in i videon, jag springer med ryggen mot kameran under kravall, vit tröja. Nästan en hel sekund. Kolla själva:

Det handlar om klass

Din stadsdel avgör hur bra det går för dig i skolan! Det basunerar Metro Göteborg ut i dagens tidning. I snitt så går var sjunde niondeklassare ur nian utan att ha fått grundläggande Gymnasiebehörighet. Men det är knappast var sjunde elev överallt. Det kan knappast förvåna någon att antalet elever det rör sig om är 43,8% i Bergsjön, 34% i Lärjedalen och Biskopsgården respektive och i Älvsborg handlar det om 3%, i Askim 4,1% och i Styrsö 4,6%. Nej det handlar inte om tryckfel.

Det handlar om klass – så enkelt är det.

Volvo har blåst mig på 8500 spänn och på måndag är det omtenta.

Suck.

Den senaste tiden har det varit mycket jobb jobb jobb för min del (har inte ens orkat blogga), men idag när lönespecen kom så har det såklart strulat med tidrapporteringen. Tydligen anser Volvo att jag ska ha varit ledig från den 18onde denna månad. Själv har jag jävligt konkreta minnen av att ha jobbat varje dag. Dem tycker jag är ledig 14 dagar denna månaden, när jag i själva verket är studieledig 5 dagar. Får snacka ta ett snack med Chefen eller lönekontoret, det ska nog fixa sig - men orka med all meck. För mig handlar det om 8500 spänn hit eller dit.


På måndag är det omtenta för min del på en delkurs från i våras. Trökigt. Inge party denna helgen för min del.

Krämpor och jobb

Det har inte blivit så mycket bloggande den senaste tiden. Har mest blivit jobbet. Det känns som man bli extra trött av att jobba när man inte är van (dagens snille)... Till råga på allt så åkte jag på nått skit i går som gjorde att jag fick skitont i magen. Fy fan. Jag kunde inte ens jobba. Funderade på att sjukskriva mig resten av dagen och dra hem, men det kändes inte värt det när det bara var tre timmar kvar. Det går ju inga bussar hem på kvällen heller, jag hade ändå fått vänta till klockan 00:40 innan bussen skulle komma. Taxi hade ju funkat, men det hade ju jag fått pröjsa.

Fixade i alla fall så att jag slapp bandet. Fick lov att vila mig lite och sedan gick jag makligt runt och städade lite. Det är ju ingen slavmarknad jag jobbar på, bara en fabrik. Bara så länge jag slapp bära material, böja mig, sätta mig i bilar och upp igen, fram å tillbaka som man gör när man jobbar så var det inte så farligt efter vila. Idag har jag vilat på soffan mest också, så nu börjar det släppa helt. Har ingen aning om vad det var för skit jag fått. Det var inte vanlig magont, utan typ uppsvullen mage med smärta kring naveln. Konstigt.

I morgon hade jag behövt gå till banken. Typiskt att det ska vara stängt på söndagar. Jag tycker allt borde vara öppet på söndagar! Serviceyrken borde bemannas dygnet runt året runt. Bara man ger folk feta OB-tillägg borde det la inte vara så svårt att ska fram personal. Får försöka komma ihåg det med banken till på måndag.

Obama, Hillary & Co i homodebatt

För ett tag sedan berättade jag om en kommande världsunik HBT-debatt mellan de demokratiska presidentkandidaterna.

Nu i torsdags gick den av stapeln. På VisibleVote08.LogoOnline.com kan man nu se olika sammandrag från debatten.

Har själv inte hunnit kolla så mycket, men tydligen vann Obama debatten klart före sin huvudmotståndare Hillary om man ska tro webbomröstningen efteråt.

Ska bli intressant att kolla runt lite bland videoklippen.

Helgen som gått och tre glädjande noteringar i ett

Hej och välkomna till ”Helgen som gått” , med Håkan Eriksson. Denna söndag kan jag konstatera att större delen av min helg har gått åt till att sitta på möte med den eminenta distriktsstyrelsen för Ung Vänster Göteborg & Bohuslän. Även om det som alltid är segt när man har ett helt helg-styrelsemöte som sträcker sig över två dagar, så kändes det ändå riktigt givande.

Igår, efter att mötet adjungerats, stod jag och några kamrater och delade ut antirasismflygblad utanför Way Out West festivalen som intagit slottsskogen. Känns la gött att göra lite utåtriktat också. Synd bara att man egentligen hellre hade velat vara inne på festivalen och lyssnat på lite schysst band. Ekonomin och tidsbrist satte dock stopp för det.

Nu idag, direkt efter mötet, har jag också spenderat några timmar på släktkalas hemma hos föräldrarna. Pappa fyllde 60 nu i veckan, så det skulle ju firas. Grattis farsan! I och för sig var vi bara tio personer där totalt. Har inte så stor släkt vi har på pappas sida direkt, och då är den ändå mångdubbelt större än den nära släkten på mammas sida. Men det var trevligt ändå.

Nåväl, sist men inte minst noterade jag med stor glädje på C Svenssons blogg att Vänsterpartiet nu kämpat sig upp på 6,1 procent i opinionen och där med faktiskt för tillfället är tredje största parti. Att döma av samma mätning så kan man även, ännu mer glädjande, noter att Kristdemokraterna ligger på 3,5% och där med på rätt sida kvalgränsen. Mest glädjande av allt är dock att vänstern och sossarna tillsammans har en egen majoritet (50.1%). Tänk i fall det ändå kunde vara så väl att man fått det valresultatet när det väl gäller om tre år!

Nya Lazze Ohlyz-skivan här!

Äntligen är den nya skivan med Lazze Ohlyz här! Skynda över till LazzeOhlyz.blogspot.com och ladda ner den!

Min nya favorit är mastodontbaladen 'Av var och en efter förmåga'.

Låtlista:
1. Vi är Lazze Ohlyz
2. Danderyds enda kommunist
3. Planekonomi
4. Tjugofemöringen
5. Av var och en efter förmåga

Homo-opinionen

QX hade i går en smått intressant fråga på sin sida som besökarna (mestadels HBTare, men även en del heterofolk) fick svara på. Frågan bestod av en klassisk "Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?"

Resultatet blev följande:

Socialdemokraterna 29 % (735 röster)
Moderaterna 20 % (493 röster)
Miljöpartiet 14 % (339 röster)
Vänsterpartiet 12 % (293 röster)
Folkpartiet 10 % (239 röster)
Centerpartiet 5 % (114 röster)
Fi 4 % (90 röster)
Kristdemokraterna 1 % (29 röster)
Annat parti 4 % (111 röster)
Jag får inte rösta 2 % (52 röster)

Totalt 2495 röster

Kul att vänstern får 12%, kan vi nog tacka en del flator för.

Sen är det bara att hoppas att resultatet den 19 september 2010 för hela landet ser ut något liknande.

Förortsupplopp?

Nu den senaste tiden har det varit stort ståhej kring det som hände i Lövgärdet för några dagar sedan. Den vanliga bilden av förorten och dess ungdomar målas upp av media. Förorten (den invandrar täta sorten, inte överklassgettona typ Askim) är farlig, dess invånare och ungdomar är besinningslösa och opålitliga. De bara förstör och brister ofta ut i meningslöst våld och terror.

Jag känner så väl igen nidbilden från min egen lilla förort Biskopsgården, och då mest Norra Biskopsgården som jag bor i. För ett tag sedan rapporterades det att jag själv tydligen bor på en av gårdarna/gatorna som enligt Göteborgs-Posten ”polisen patrullerar som om det vore en krigszon”, det snackas om ”laglöst land”, ”gängen som styr”. Ungefär som att det var och varannan helg är fult upplopp här uppe i Biskop.

Visst finns det säkert gängproblem här i Biskopsgården. Men jag själv har aldrig haft några problem. Jag är aldrig ”rädd för att gå utanför dörren om natten”, tvärt om. Jag jobbar kvällsskift i fabriken så under de två åren jag jobbade heltid kom jag hem klockan ett på natten varje dag. Har aldrig sett så mycket som en fyllegubbe. Förmodligen är det väl kanske så att problemen existerar, men bara involverar ett fåtal människor?

Men men, nu är det inte krig i Biskopsgården längre, nu är det tydligen Angered och Lövgärdet som gäller. Det pratats om flera bränder anlagda i förort, det har varit nattligt upplopp och brandterror.

Istället för att jag skall orera mera så rekommenderar jag följande läsning: Erik Bergs och Thaher Pelaseyeds inlägg.

Krigszon?

Fabriksvärmen skördar sina offer

Mina vänner brukar säga att det märks när jag jobbar och inte jobbar på sommaren. När jag inte jobbar brukar jag klaga på att det inte är fint väder, när jag jobbar brukar jag klaga på att det är för fint. Just nu är en sådan stund. Jag önskar fan att regnet snart kommer tillbaka!

Ni som vet hur det är att jobba i en fabrik eller liknande mitt under brinnande högsommar vet vad jag pratar om. Det är inte direkt kul att gå ifrån sol och 25-30 grader plus utomhus (som vi gör som börjar jobba 15:24) och in i fabriken som har en 30-35 grader plus-värme. Luften är kvav och ofta helt stillastående, förutom då man råkar arbeta under någon av de sporadiskt utspridda takfläktarna som inte gör mycket mer än att virvla runt luften inom en radie av 2 kvadratmeter. Nä, jag säger då det, strålande sol är ett otyg.

Det låter kanske som ett i-landsproblem och inget att gnälla om. Men fabriksvärmen skördar faktiskt sina offer ibland (alltid är det par som svimmar varje år), och inte fan är det kul att ha en sådan arbetsmiljö en längre tid. Minns om det var förra eller förrförra året då det var sjukt varmt hela augusti, då var man jävligt less på att man haft sin semester i juli. Usch! Man borde fan ha temperaturanpassad arbetstid.

Post-pride depression?

Så var man hemma igen efter Stockholm Pride. Som jag visste från början så blev det massor med onyttig mat, 5 nätter med alkohol och festande, mycket hängande i och runt Pride Park, ett och annat seminarium blev det också in i mellan. Ett par strul och nått ligg blev det också. Som alltid träffar man massor med trevliga människor som man inte känner men som man börjar prata med lite till och från. Bekantas vänner och folk i allmänhet.

Angående inledningen så var Glen Hyséns tal bra tycker jag, han fångade vissa bra poänger och var vad man kunde förvänta sig av honom (vilket inte ska tolkas negativt).

Paraden var häftig som vanligt. 50 000 pers var det tydligen som paraderade. Som vanligt hör man diverse folk, HBT-personer och heterosar om vart annat, som nästan tvångsmässigt håller fast vid sina fördomar kring paraden. Att den bara består av fjollor, transor och läderbögar typ. Nej, paraden består inte av 50 000 fjollor, läderbögar eller transor. Den består av både medelsvenssonbögar, femmeflator och många andra vanliga och ovanliga människor. Jag fattar dels inte varför man måste ha en så jävligt trångsynt bild på paraden, men även varför det nu skulle vara fel i fall det råkade vara så att det bara var 50 000 transor i Praden? Jag spyr om jag hör ytterligare än nedlåtande kommentar kring olika bögar, flator, queers, bipersoner, transor etc där man reducerar människor till skräp bara för att man inte uppfyller heteronormens heliga kärnfamiljsidealbild fast med homotvist, eller för att man är för extrem i något avseende.

Själv försöker jag brottas med min post-pride depression som kommer som en brev på posten när man tar det lugnt hemma på kammaren efter ett Pride-firande. Plötsligt känner man sig jävligt ensam. Det är den där speciella sorts ensamhet som man kan känna även fast man är ibland främlingar, kollegor och vänner. Men känner sig liten, man känner kärlekslängtan och på ett sätt utan tillhörighet. Det är inte så att jag önskar att Pride varade för evigt, alkoholförgiftningsrisken i fall man festat jämt som på Pride åsido, men det finns viss känsla som jag personligen i alla fall bara funnit på Pride.

Det är svårt att sätta fingret på det, men det känns verkligen fantastiskt att vara på Pride. Utomstående kan nog aldrig riktigt fatta vilken känsla det är att för en gångs skull var normen på ett ställe, när man under resterande 51 veckor på året inte gör det. Även om man inte alltid tänker på sin plats i samhället, så känner man alltid av att man inte tillhör normen. Sen spelar det ingen roll att man inte har allt gemensamt med varandra på Pride, det är en väldigt brokig skara människor som samlas, men det finns ändå en gemenskap.

Andra bloggar om: Stockholm Pride, HBT

Hysén och invigningen

Det har varit mycket snack om Glen Hysén nu den senaste tiden. Om nån timma eller så skall han invigningstala på Sthml Pride tillsammans med idrottsministern. Jag har tidigare kommenterat lite här.

Mycket snack har det varit kring Hyséns misshandel av en bög för ett antal år sedan (bland annat här förlarar han själv). Visst hade han sina själ att, och rent spontant kan man väl förstå honom. Jag hade nog gjort samma sak. Men utan att ta ställning eller förespråka någon sanning så är det ju intressant att problematisera lite. Vilka genusmönster är det egentligen som ligger bakom att en man slår ner en annan man då han blir antastad? Hade han verkligen gjort samma sak i fall det var en kvinna som hade gjorde det påträngande? Hur kommer det sig att hans försvarstal är kusligt likt de som alla förövare åberopar när dem skall förklara varför de misshandlat eller dödat någon efter så kallade "homosexuella närmanden". Hatbrottsretoriken är alltid den samma. Visst det är skillnader i sak. Närmanden och överträdelser är två olika saker.

Men vart går gränserna egentligen? Vart ligger gränsen mellan "sexuella närmanden" och sexuella trackasserier? Vart går gränsen mellan att värja sig och att bruka övervåld?

Förövrigt kan jag bara säga att det ska bli intressant att höra hans invigningstal, och även konstatera att det känns tråkigt att det återigen är en heterosexuell kändis som invigningstalar på Pride. Varför ska det "alltid" vara heterosexuella personer som inviger Sveriges största HBT-festival? Reinfeldt, Götblad, Guillou,och nu Hysén... under de fyra åren jag besökt Stockholm Pride så har det aldrig varit någon homosexuell, bisexuell eller transperson som invigningstalare.

Visst är det viktigt att ha med heterosexuella i kampen. Visst är det viktigt att inflytelserika heteropersoner tar ställning för vår kamp och vill engagera sig, inte minst med tanke på mediagenomslaget.

Men någon stans måste det väl ändå vara vår egen kamp vi för? om vi inte själva står längst fram och högst upp på barrikaderna kommer vi aldrig att bli riktigt fria. Risken är att vi bara blir accepterade/respekterade på heterosexuellas villkor så länge det är dem som definierar och pratar för vår sak. Det blir som i fall att kvinnokampen och krossandet av könsmaktsordningen bara fördes av feministkillar.

Jag kanske målar fan på väggen - men vi måste ändå se att den gamla arbetarsanningen sanningen gäller fortfarande och även för HBT-personer. Befrielsen måste och kan bara vara vårt eget verk.

----------------------------------------

Håkan - Markus

1 - 0

Andra bloggar om: Stockholm Pride, HBT

Sthlm Pride 2007

Då var man här igen. I den kungliga huvudstaden. Sista veckan på semstern. Dags för Pride i år igen. "Same procedure as every year", nu för fjärde året i rad.

Denna gången åker jag upp själv dock. Känns gött, även fast det är tråkigt att vår vanliga trio har spruckit. Men man är i alla fall fri att festa vem man vill, utan att ta hänsyn till någon annan när man åker upp själv. Känner la tillräckligt med folk för att ha att göra ändå.

Det blir nog sama procedur i alla fall. Förmiddag: Pride House (/Sova), Eftermiddag: Chill på stan/i Pride Park, Kväll: Festa/Supa-ner-sig, Natt: Festa, Morgon: Försöka ta sig hem förnågra timmars sömn. Upprepa Tis-Lördag, med tillägget att på lördag är det dags att paradera.

(jag skriver detta för att alla som inte kan åka skall bli avundsjuka)

Det är tur att man fick full semsterlön denna månaden - det är ju inte direkt gratis att ha kul på Stockholm Pride.

Blodbrist? Jag kommer då aldrig att ge blod.

Återigen hör larmropen från landets sjukhus. Akut blodbrist råder! Skynda er till blodcentralerna och ge blod. Vi behöver ditt blod, ropar reklamartiklarna. Som här exempelvis.

Men för mig spelar det ingen roll i fall det är blodbrist eller ej. Jag kommer ändå aldrig att ge blod. I alla fall inte så länge reglerna ser ut som dem gör. För den som "Är man och har haft sexuellt umgänge med en annan man" är det tvärstopp hos blodcentralerna runt om i landet. Bögblod = smittoblod i deras ögon. Det handlar om en unken diskriminerande kvarleva av HIV-hetsen på det glada 80-talet, som förutsätter att det är extremt stor sannolikhet att homosexuella mäns blod är smittat med hiv.

Sen att allt blod testas för HIV i vilket fall, det spelar tydligen ingen roll. Att man endast missar dem som alldeles nyligen insjuknat, är irrelevant. Att man för andra ”högriskgrupper” har olika ”karantänstider” på exempelvis 2 månader, verkar inte vara något att fästa någon tanke vid när det kommer till homosexuella. Då är det bara att dra alla över en kam och rata allt äckligt bögblod.

Att bögar, lika gärna som andra, vill vara solidariska och ge blod är väl . Kommer någon dragandes med ”det är ingen mänsklig rättighet att ge blod”? Suck, tjena. Nej det är ingen specifik rättighet, men att inte diskrimineras i olika sammanhang på grund av sin sexuella läggning – det är en mänsklig rättighet. Att ge blod är ett privilegium – och att helt på orättfärdiga grunder utestängas från privilegier i samhället bara på grund av sin sexuella läggning, det är att kränka människors mänskliga rättigheter.

Det är så jävla övertydligt. Det är diskriminering rätt-och-slätt.

Läs även: Villervallas Bögblod Undanbedes

Vinstfrossa i storbolagen

Det går bra för Sverige. Åtminstone går det bra för de Svenska företagen. I dagens GP kan man läsa en granskning som gjorts kring bolagsvinsterna i 26 av de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen (26 har avlagt rapport).

Den sammanräknade vinsten för de 26 bolagen uppgick under andra kvartalet till 91 miljarder kronor. Det är en ny rekordnivå, och en ökning med 10% jämfört med samma period förra året! (en snabbfråga, hur många arbetare fick i år en löneförhöjning på 10% jämfört med förra året, intressant jämförelse)

Utslaget på ett år skulle de alltså bli 364 miljarder. 364 miljarder svenska kronor i ren vinst - och så påstår dem att man måste sänka arbetsgivaravgifterna, man måste göra det enklare för arbetsgivarna att fixa billig arbetskraft utomlands, man måste göra det flexiblare på arbetsmarknaden så att företagen kan suga ut sina anställda lite mer för att inte gå under...

Två av tre bolag - 17 stycken - har lyckats höja vinsterna jämfört med fjolåret. Storbankerna Nordea, Handelsbanken och SEB finns bland storvinnarna. Kapp-Ahl, Getinge, SKF, Castellum och Gunnebo är andra fetingar.

Tänk om vi bara kunde socialisera rubbet (för att citera Hanna Löfqvist)… Förstatliga de 30 största svenska bolagen vettja och låt vinsterna gå till offentlig verksamhet och service som kan förbättra samhället för oss alla, istället för att pengarna skall åka rakt ner i fickorna på feta aktieägare.

Absurt om Venezuela

Känns för övrigt skönt att någon har skrivit något vettigt (så jag slipper) om den jävligt absurda artikeln om Venezuela i dagens GP, som även givits en extremt absurd rubrik. Läs Johan C Svensson här.

Angående inhandlandet av dammsugarpåsar

Jag måste bara säga. Dammsugarpasar.nu måste vara en av dem bästa internetshopparna jag handlat i. Snabbt och enkelt, stort utbud av något som man annars skulle ha ganska mycket mer meck med att hitta. Har nu inhandlat en förpackning påsar till min gamla damsugare här hemma. Skönt å få det gjort.

Myrdal

Det har varit en hel del tjöt om att den gamle Pol Pot-kramaren Jan Myrdal fyller 80 år... själv ger jag inte ett ruttet öre för den stora ideologen.

Den konservativa kristna högerns vänster-alibi i kampen mot homoaäktenskap och homosexuellas rättigheter.

En av Världen Idags favoriter: Gör inte gaykulturen till norm, De tar upp kampen för äktenskapet, Rivstart för aktion för bevarande av äktenskapet.

Via Tor Billgrens blogg Antigayretorik

Iran nästa

Ibland krävs det inte långa harranger, ibland säger faktiskt en bild mer än tusen ord.

Som Elisabeth Biström Rissléns inlägg Uppbygnadsfas på Ung Vänsterbloggen. Där man får rysningar av att se följande bild:

Det är så tydligt, så uppenbart hur hetsens fokus flyttas till nästa land, hur demoniseringen oförkylt basuneras ut.

Häftiga byggnader

Läste på e24 att Burj Dubai Tower i förenade arabemiraten nått höjden av 512 meter och där med gått om 508 metriga Taipei 101 i Taiwan som världens högsta byggnad.

Häftigt som bara den. Tornet är dessutom långt ifrån färdigbyggt. Man räknar med att bli över 800 meter totalt när det är färdigt.

Ända sedan jag var liten har jag fascinerats av skyskrapor och höga byggnader. Vilket jag nog iof inte var ensam om som barn.

En av mina favoritböcker som barn var för övrigt en fantastisk bok där man kunde se olika hus och byggnader i genomskärning (det var oljeplattformar, flygplatser, köpcentras osv) det var inga specifika byggnader, utan mer allmänna). Undrar vart den boken tog vägen.

Fascinationen för byggnader och även stadsplanering (vägar, kartor osv) gjorde förresten att jag länge hade Arkitekt som drömyrke här i livet. Fast den drömmen försvann efter ett tag, det kändes inte realistiskt. Nu är det annat i livet som känns mer angeläget.

T.h. en av mina favoriter. CITIC PLAZA, Guangzhou, Kina. Höjd: 391.1 meter med spira. Inte bland de aldra högsta, men schysst design.

Sluta gnäll villaägare & Sniglarnas rätt i samhället

Nä, nu får de la fan vara nog. Åter igen tvingas man läsa i morgontidningen tips och repotage om hur man bäst har ihjäl sniglar, och om hur jobbigt det är för stackars Caroline 50+ med 1,2 miljoner på banken när det kommit in lite sniglar i trädgården vid hennes djursholmvilla.

Sluta gnäll villaägare! Jag skiter i era sniglar! Jag bryr mig inte ett skvatt om den så kallade snigel-invasionen. Varför detta tjöt?! Varje dag, varje tidning, varje nyhetsändning.

Så länge dem inte kommer in i min lägenhet så står jag på singlarnas sida. Rätt åt alla dryga villaägare att dem får lite sniglar. Vill man inte ens betala lite fastighetskatt när man bor i en fet vräkig villa så kan man gått ha en singelinvasion på sig.

Här med utlyser jag bildandet av
Föreningen Sniglarnas rätt i samhället!

Föreningen Sniglarnas Rätt i Samhället kräver att
- Sniglarnas egna situation ska uppmärksammas tydligare i media
- Att sniglarna ska få upprättelse i samhället
- Att den pågående hetskampanjen mot sniglar stoppas
- Att massavrättningarna av sniglar stoppas genast!
- Att nedlåtande epitet och namn som 'mördarsniglar' avskaffas! Deras namn är Spansk skogssnigel!

TV-tips: Lucky Blue

Nu på torsdag 21:30 visar svt 2 novellfilmen Lucky Blue i repris.

Lite komma ut-historia, två unga pojkar och lite heta homokysscener och romantik är utlovat. Vi får se om det håller, jag ska i alla fall försöka hinna se den.

Sänk gärna min arbetstid - men ge fan i lönen!

Läste i aftonbladet idag om en familj som inte fått tiden att räcka till. Det önskade mer av livet än att bara stressa mellan jobb, familjegöromål, liten fritid och vad det nu månde vara. Det valde att gå ner i arbetstid och avsäga sig allt i vad lyx heter för att få mer tid över i sina liv. De säger att de fått ett rikare liv. Jag tror dem mycket väl.

Aftonbladet frågar i sin lilla webbfråga:

Jag undrar, varför ska väga det enda mot det andra? Varför måste man välja? Varför måste arbetande människor välja i fall de vill ha lite slantar över varje månad att unna sig nått med, eller i fall de vill ha ett rikt familje- och fritidsliv. Varför ska man välja mellan kortare arbetstid och lön att leva på?

Nej, ge mig 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön! Sverige är ett ofantligt rikt och vinstmaximerande land. Gigantiska äro de förmögenheter som allas vårat arbete införskaffar åt dem som vi ger våran arbetskraft. Bolagsägarna, fabrikörerna, aktieägarna – det är dom som får vinsten när vi alla sliter ut oss på våra arbetsplatser och inte får tid till livskvalitet, en meningsfull fritid, ett familjeliv som inte måste hetsas sönder. I mitt fall exempelvis så är det Ford Motor Company’s aktieägare som skördar frukterna av mitt slit vid bandet. Miljoner i vinst blir resultatet av vårt arbete och ändå är det vi som skall göra avkall på kronor och ören om vi vill få ut mer i livet än att bara vara fabriksslav.

Samtidigt som vi aldrig någonsin har jobbat mer effektivt (produktiviteten har stadigt ökat genom årtiondena när den teknologiska revolutionen tickar på) så ska vi jobba och slita ännu mera enligt borgarna. För vem då? Storföretagens aktieutdelning var i runda slängar 170 miljarder år 2006. På fem år har deras direktörer höjt sina löner med 70 procent. Tiotals miljoner får vd:sarna om året, medan en genomsnittlig arbetare tjänar 224 400 kronor. Det är för fan jävligt kränkande.

Vi är värda mer än så. Ge oss 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön idag! Sänk min arbetstid - men ge fan i att sänka min lön! Det är dags att vi vanligt folk får ta del av det som överklassen idag behåller för sig själva.



Sen kan vi börja snacka om resten. Sen kan vi börja ta tag i makten över fabriken.

57 miljoner

Jag tycker det är helt sjukt. Jag vet att han är bra på att spela boll den där Ljungberg. Men hur fan kan han vara värd 57 miljoner kronor om året? Hur fan kan han ha en veckolön som är säkert 3 gånger min årslön? Det finns säkert värre exempel, men ändå.

Och sponsorpengarna för att visa upp sig i kalsongerna på det. Den som ändå var såpass känd och hypad...

Jag har visst varit fotomodell

Ok, det här är kanske inte det viktigaste inlägget av alla. Men en viss person hävdade att jag ljög när jag på fyllan påpekade att jag varit fotomodell. Jag vill bara härmed bevisa att jag inte kommer med osanning eller påhitt.

KLICKA HÄR
GettyImages - världens största bildbyrå.

Okey, jag påstod aldrig att jag var någon supermodell. Men att bli "typecastad" som "otränad kille" är la inte fy skam det heller?

Jenifer

När jag ändå tipsade om tjugofemöringen för ett tag sedan, så kan jag väl fortsätta med ett annat musiktips. Jag vill nämligen slå ett slag för Jenifer. En fransk pop-artist som främst sålt skivor i Frankrike och Schweiz. Hörde henne första gången för två somrar sedan när jag var i Lissabon, hittade hennes skiva förra sommaren när jag var i Paris. Vet inte om den går att få tag på här hemma, men allt går la via nätet.

Det är i alla fall fransk pop när den är som bäst! Det kanske inte låter så kul, men det är faktiskt riktigt sköna låtar hon levererar.

Här är ett medley från något tv-program (av idol-typen verkar det som).

Grattis RFSL

Så, idag är det dags att rikta ett grattis till riskförbundet. RFSL har tillslut fått konsultativ status i FN och kan därmed flytta påverkansarbetet till ytterligare en internationell nivå. Fint jobbat.

Idag blev det klart att svenska RFSL och kanadensiska CGLQ likt tidigare danska LBL, ILGA-Europa och tyska LSVD får konsultativ status i FN. Därmed har nu fem hbt-organisationer möjlighet att påverka arbetet i FN.

Som för de tre tidigare konsultativ medlemmarna i FN stötte RFSL och CGLQ på motstånd i den NGO-kommitté som först tar upp frågan om frivilligorganisationers konsultativa medlemskap. I det FN-organet motsatte sig bland annat Egypten att RFSL skulle få konsultativ status.

Vid beslutet idag antogs RFSL och CGLQ med röstsiffrorna 22 för och 14 emot och fattades efter en lång debatt.

– Dagens beslut är enormt glädjande men arbetet för att erhålla det har visat behovet av en tydlig röst som för hbt-personers rättigheter i FN:s arbete, säger Sören Juvas, förbundsordförande RFSL. Vi kommer att göra vad vi kan för att alla ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Källa: QX

Tjugofemöringen

Nu är den här!
Tjugofemörningen - den senaste i raden av hitlåtar från Lazze Ohlyz,
norra Europas första marxist-leninistiska dansbandsduo.
Ladda ner den idag!

Såhär skriver Lazze Ohlyz själva på sin blogg:

Inom en snar framtid kommer skivan vi alla har längtat efter. Som ett smakprov från uppföljaren till Dans & Klasskamp i Parken släpper Lazze Ohlyz idag singeln Tjugofemöringen.

Den kommande skivan släpps i samband med konserten på Socialistisk Ungdoms sommerleir i Norge och innehåller allt från buggvänliga attacker mot småborgerlig kommunpolitik till episka tryckare om kärlek och kommunism.

Hemma igen och det ofrånkomliga EU

Tillbaka i stan igen efter att spenderat att antal dagar på landet. En ganska trevlig avkoppling får jag lov att säga. Även fast det inte finns så mycket att göra när man är isolerad i en liten by. Hjälpte farsan att flytta komposten och dra säckar med bajsluktande jord så lite karaktärsdanande arbete blev det också. Att bli biten av diverse flygande insekter så som blinningar och myggor var mindre angenämt dock.

Igår firade vi farsans kommande sextioårsdag med en middag med grannarna också. Trevligt, trevligt. Samtliga i familjen och runt middagsbordet är såklart partimedlemmar, och två före detta riksdagsledamöter till på köpet. Mesta delen av samtalet kretsade kring EU faktiskt. Själv satt man och representerade de unga radikalerna och ”onyanserat”/”kategoriskt” argumenterade mot det kapitalistiska EU-projektet. Medan de övriga ~60 åringarna förordade en mer ”realistisk” syn på unionen, det realistiska i det hela verkade mest gå ut på att man skall vara skeptiska mot EU – men inse att EU existerar och att vi inte kan gå ur, samt glädjas och heja på när EU:s överstatlighet och resursfördelning leder till ”bra saker”. Själv är jag tämligen skeptisk mot sådana resonemang, men det ska bli intressant att se hur debatten kommer att gå internt i partiet de närmsta åren. Jag är rädd för att partit snart kommer sälla sig till dem som verkar tro att EU som union är av naturen given och att vi endast kan sitta och gälla läget och hänga med och vara den som försöker putta skutan lite åt vänster.

För min del känns det personligen tämligen främmande och generellt sett känns det som främmande retorik för en revolutionär rörelse. Varför skall vi bara gilla läget när vi är medlemmar i en union byggd på och för borgerlig politik och kapitalintressen?

Nu drar jag till obygden

Nu är det dags för mig att ta mitt pick och pack och lämna civilsationen. Skall dra till landet och hälsa på päronen. Skall förflytta mig till den lilla byn Ambjörnarp, samhället med de 40 sjöarna. Ska bli ganska trevligt.

Inget supande, ingen träning eller annan storstadshets, inge Ung Vänster, inget jobb, inge skola, nada internet, nada bloggande. Kommer la orka med det i några dagar, innan jag skyndar mig hem igen. Så ni får att sitta å längta i några dagar till nästa blogginlägg kommer, gå ut i solen och sitt inte inne och häng.

Frestar med en bild på den numera ganska berömda byakrogen, som

innan järnvägen lades ner så var en ståtlig järnvägstation.
Huset till höger i bakgrunden är Sveriges dyrsate utedass.
Renoverades för några år sedan för 50 000 kronor.

Folkomrösta om monarkin

Igår, i samband med hennes höghets 30-årsdag, drog Republikanska Föreningen ett initiativ för monarkins avskaffande, en namninsamling för att få tillstånd en folkomröstning kring statsskicket.

Vi vill ha en folkomröstning om huruvida Sverige ska införa republik eller behålla monarkin. Skriver du också under på detta?

Lizzy the Lezzy

Hittade Lizzy the Lezzy via HBTQ-tjejer som bloggar. Riktigt kul faktist! Flathumor på hög nivå, hehe. Lizzy the Lezzy - FTW.

Lizzy the Lezzy


Kolla fler här!

Så var det söndag igen

Var ute med några kamrater igår. En go´ gäng. Lite grabbigt, vi var bara fyra killar. Men vi stötte i hop med två gymnasietjejer ett tag som jag vägrade köpa öl till, men det fanns ju dom bland oss som var mindre nogräknade. Kul. Dom drog efter att ha fått fyra öl och snackat Nietzsche. Plus hon pretto-tjejen som jag gapade på/pratade med. Minns inte vad det var. Nått om den socialistiska revolutionen. Men men, något ragg blev det inte. Inte en bög såg jag på hela dagen, eller så gjorde jag det utan att veta om det. Det är ju svårt det där.

Men det blev en sen kväll. Varför ska jag alltid vara den som går hem sist? Den som alltid hänger på till nästa och nästa ställe. Det var trevligt såklart, mycket öl, skratt och mycket tjöta. Men ibland känns det lite patetiskt att alltid vara den som super mest. Någon gång ska jag skaffa mig en psykolog som får kolla på det där. Får bli när jag blir trettio eller nått. Nåväl, idag är det en ganska bra dagen efter. Vakna klockan 14? Yes. Bakfylla? Nej. Tom plånbok? Japp. Idag ska jag helt okonstruktiv och lalla runt här hemma i kalsongerna och lyssna på smådeppig/nostalgisk musik hela dagen.

Arbetslinjen måste råda!

Folkpartiet: ”Inga fler socialbidrag till nyanlända flyktingar”

Samma kamp idag som igår

Hörde min fackboss i metall snacka om att man måste ta upp kampen mot Sverigedemokraterna. Kom att tänka på ett tal jag höll för inte så länge sedan på första maj i år och manifestationen till minne av de spanienfrivilliga i Göteborg. Känner för att återberätta det, då det känns sjukt viktigt fortfarande. Den antirasistiska och antifascistiska kampen får aldrig vila.

Kamrater, mötesdeltagare - socialister, anti-fascister. 71 år har gått sedan det Spanska inbördeskriget bröt ut och svenska arbetare lämnade hus och hem för att frivilligt gemensamt åka ner och strida mot Francos fascister för demokrati, för socialism och människovärde. Vi bör minnas och hedra deras uppoffringar, vara stolta över våra kamrater som tveklöst stod upp för den internationella solidariteten och vågade riskera sina liv för att ställa upp på Spaniens strid mot fascismen.

Men låt oss minnas att trots att Franco och Pinochet, Hitler och Mussolini alla sedan länge är döda – så betyder inte det att Fascismen är död. Fascistoida strömningar och åsikter vädrar åter igen morgonluft, när rasister och fascister tar plats i Svenska kommunfullmäktigeförsamlingar under namn som Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna. Det är en oroväckande utveckling. De svenska fascisterna har börjat accepteras mer och mer av etablissemanget, de bjuds in till tv-debatter, som nu senast med Mona Sahlin, med motiveringen att man måste ”ta debatten” med fascisterna.

Kamrater, vi måste inse att kampen aldrig får vila. Vi kan inte debattera bort fascismen. När man ställer sig sida vid sida för att debattera med Sverigedemokraterna kommer man att förlora debatten. Inte för att Sverigedemokraterna är bättre debattörer – det är inte där problemet ligger. Det spelar inte någon roll. I en debatt vinner Sverigedemokraterna bara genom att vara där. De vinner för att debatten kommer att utgå från Sverigedemokraternas världsbeskrivning. Sverigedemokraternas rasistiska människosyn och fascistiska samhällssyn blir utgångspunkten och problemformuleringen läggs hos fascisterna. Låt oss inte ge dem den plattformen, låt oss inte ge dem den arenan.

Låt oss minnas kampen och de uppoffringar som de Spanienfrivilliga gjorde. Låt oss hedra deras minne genom att föra den anti-fascistiska kampen vidare. Det gör vi genom att arbeta i vardagen där vi finns och verkar. Vi kan sopa bort rasisternas lögner genom att erbjuda ett alternativ och ett ge konkreta exempel på hur vi kan lösa våra egna problem. Istället för att slänga oss med fina ord kan vi visa vägen genom att själva försvara våra rättigheter till arbete, bostad och en vettig fritid i en tid då dessa är under attack. Genom att varthän fascistiska tendenser tar sig i utryck, vara där och manifestera vår avsky och sprida kampen mot lögner och rasism. Genom att vara dem som tar upp kampen och driver en socialistisk och feministisk politisk som, i stället för att bjuda på enkla lösningar och simpel retorik, på allvar bryter ner orättvisor, förtryck och rasism.

Håkan Eriksson, 2007-05-01

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i
Biskopsgården på bloggkartan.se

The Other War: Iraq Vets Bear Witness

Ok, när jag skrev förra inlägget så hade jag inte riktigt läst så mycket av artiklen. Men ju mer man läser, desto mer tycker jag den i alla fall förtänar ett eget blogginlägg. Läs artikeln och tipsa andra!

The Other War: Iraq Vets Bear Witness

Over the past several months The Nation has interviewed fifty combat veterans of the Iraq War from around the United States in an effort to investigate the effects of the four-year-old occupation on average Iraqi civilians. These combat veterans, some of whom bear deep emotional and physical scars, and many of whom have come to oppose the occupation, gave vivid, on-the-record accounts. They described a brutal side of the war rarely seen on television screens or chronicled in newspaper accounts.

Their stories, recorded and typed into thousands of pages of transcripts, reveal disturbing patterns of behavior by American troops in Iraq. Dozens of those interviewed witnessed Iraqi civilians, including children, dying from American firepower. Some participated in such killings; others treated or investigated civilian casualties after the fact. Many also heard such stories, in detail, from members of their unit. The soldiers, sailors and marines emphasized that not all troops took part in indiscriminate killings. Many said that these acts were perpetrated by a minority. But they nevertheless described such acts as common and said they often go unreported--and almost always go unpunished.

Court cases, such as the ones surrounding the massacre in Haditha and the rape and murder of a 14-year-old in Mahmudiya, and news stories in the Washington Post, Time, the London Independent and elsewhere based on Iraqi accounts have begun to hint at the wide extent of the attacks on civilians. Human rights groups have issued reports, such as Human Rights Watch's Hearts and Minds: Post-war Civilian Deaths in Baghdad Caused by U.S. Forces, packed with detailed incidents that suggest that the killing of Iraqi civilians by occupation forces is more common than has been acknowledged by military authorities.

Studiemedel, 800 nakna män & Irakkriget

Fan va pissigt väder. Det är lika bra att sitta hemma och muppa framför datorn, blogga och lyssna på musik hela dan. Ska dra å käka en pizza sen, får rota fram paraplyet och ta mig till friskväderstorget.

------------------------------

Noterat idag

Svenska folket: Vi vill ha högre studiemedel så att studenter slipper svälta

Finansministerns svarar: Problemet är att folk studerar

Snacka om att ha verklighetsförankring.

------------------------------

Att springa framför rusande tjurar frivilligt är förövrigt en jävligt korkad idé, det kan la alla räkna ut.

------------------------------

Alla andra läser också aftonbladet, så det gör iof ingen större nytta att blogga om just det. Men lite andra icke-mainstreamnyheter är bland annat att 800 indianska män från Veracruz dansade nakna vid ett av stadens monument vid Mexico City årliga pridefirande. Kul för dem.

------------------------------

En mer allvarsam nyhet är att antalet nyupptäckta fall av hiv-positiva ökade hittills i år med alarmerande 40% jämfört med samma period förra året.

------------------------------

Förövrigt vill jag tips om en några få dagar gammal artikel i den oberoende amerikanska tidningen The Nation Magazine. Den långa artikeln The Other War: Iraq Vets Bear Witness handlar om krigsveteraner från Irakkriget som får komma till tas och ge sina vittnessmål.

Over the past several months The Nation has interviewed fifty combat veterans of the Iraq War from around the United States in an effort to investigate the effects of the four-year-old occupation on average Iraqi civilians. These combat veterans, some of whom bear deep emotional and physical scars, and many of whom have come to oppose the occupation, gave vivid, on-the-record accounts. They described a brutal side of the war rarely seen on television screens or chronicled in newspaper accounts.

Grattis EU - nu blir det som i Sverige

Läste i ett pressmedelande från (v) i EU-parlamentet att EU-parlamentet igår röstade för att alla posttjänster ska avregleras i hela EU. Om beslutet bekräftas i ministerrådet kommer alla medlemsländer att följa i Sveriges fotspår och släppa marknaden fri för posttjänster. Tjoho! EU-tvingar alla medlemsländer att privatiserasönder postverksamheten. Länge leve unionen...

Leve EU-domstolen, eller vad?

Läste i bland annat GP och DN att Svenska regeringen vunnit en seger i EU domstolen över EU kommissionen. Tydligen skall vi alla vara glada och nöjda, för vi (Sverige, hela svenska folket) har vunnit ”årtiondets miljömål”. Ok, det verkar ju ganska bra, nu blir någon kemikali som är jättedålig förbjuden i några fler länder, eller kommissionens godkännande försvinner i alla fall.

Själv känner jag mest äckel när jag läser artikeln.

Sverige upptäcker en skadlig kemikalie på 80-talet och förbjuder den. Sedan typ 20-25 år senare valsar EU kommissionen in och bestämmer att helt plötsligt är det inga problem med den kemikalien. Vårt egna nationella gamla beslut viftas bort. Vi i Sverige blir sura för vi gillar inte den kassa kemikalien, så vi går till den allsmäktige EU-domstolen och med stämning och rättegång så vinner vi till slut och det blir som vi hade det från början.

Då ska vi hurra och vara glada för att vi har kunnat använda en överstatlig allsmäktig instans för att trumfa över en annan överstatlig maktinstans. Nej tack, säger jag. Bra att vi lyckade hävda vårt gamla förbud, men jag tänker fan inte hurra. Det är ju fan helt äckligt att vi ska leva så här. EU-kommission och EU-domstol (och kanske EU-parlament i fall vi har ”tur”) är väl snart de enda som styr i det här landet.