Solidaritet i det lilla

Ända sedan jag var yngre har jag haft en förkärlek för politiska knappar. Ni vet sådana med säkerhetsnålsfästen man sätter på kavajslaget (eller jackan/väskan om man så vill). Jag kunde lätt ha tio stycken på en och samma gång på min gamla jeansjacka. Det är till å vara "out and proud" med sina politiska ställningstaganden och annat.

Nu när jag blivit lite äldre tar jag ej längre till sådana ytterligheter. Nu för tiden har jag inte lika mycket politiska symboler på mig. Dock har jag några kvar. Mitt halsband, min röda stjärna och min röda feministsymbol framför allt. Personliga symboler som jag har på mig för min egen skull. Jag har även just nu två knappar på remmen till min växa. En "stoppa FRA-lagen"-knapp och en "befria Palestina"-knapp. Den senare egengjord på knappmaskinen på jobbet.

Att jag valt att ta på mig en "Befria Palestina"-knapp är ingen slump. Den betyder också något särskilt. Att ha på sig en "befria Palestina"-knapp handlar inte för mig om någon slags personlig feelgood-aktivism, eller någon slags individualistisk plakatpolitisk handling. För mig handlar det om solidaritet i det lilla. En enkel handling som påminner om att folket i Gaza, västbanken och de ockuperade områdena inte är bortglömda eller ensamma

Under de senaste 24 timmarna har jag vid ett flertal tillfällen fått positiva kommentarer. Mannen i receptionen på hostelet i Stockholm, killen i disken vid kebabstället.... Inte mer än kommentarer som "bra knapp" eller "Befria Palestina - jag håller med", men vad mer behövs. Det känns skönt.

Jag kanske inbillar mig. Det kanske till och med är förmätet av mig att tro att det gör någon skillnad hos folk. Men jag tror på att visa vår solidaritet. Jag har demonstrerat, jag har ropat slagord... men efter att demonstrationerna tagit slut och man går i väg till sitt tror jag det är viktigt att forsätta visa solidaritet i det lilla, det vardagliga. Det kan vara nått så enkelt som att ha på sig en knapp. Är det förmätet?

Konservativa segrar i USA-valet

I natt genomfördes ett historiskt val i USA. President Obama lyftes av ca 60 miljoner röstande hela vägen till the Oval Office.

Det är väl allmänt kännt vi det här laget. Vad som inte fått lika mycket uppmärksamhet är diverse folkomröstningar som hållts runt om i det stora landet i väst.

Några nedslag:

Arizona Proposition 102: Ban on Gay Marriage
Yes 1,033,469 - 56%
No 797,911 - 44%
(97% of precincts reporting)

Florida Amendment 2: Ban on Gay Marriage
Yes 4,657,031 - 62%
No 2,848,490 - 38%
(99% of precincts reporting)

California Proposition 8: Ban on Gay Marriage
Yes 3,635,743 - 52%
No 3,297,629 - 48%
(64% of precincts reporting)

Arkansas Initiative 1: Ban on Gay Couples Adopting Children
Yes 558,273 - 57%
No 424,076 - 43%
(94% of precincts reporting)


Vist fanns det andra folkomröstningar där progressiva segrar kunde utroppas (så som misslyckade försök att inskränka abort-rätten i Californien, Colorado och Södra Dakota). Men när det kommer till homosexuellas och bisexuellas rättigheter var det de konservativa krafterna som fick smaka på segerns söttma.

EU banar väg för det gränslösa... folkföraktet

Nu i veckan bestämde regeringen hur man skulle gå vidare med Lissabonfördraget. Regeringen hade tre alternativ:

a) Regeringen kunde respektera Irländska folkets nej till Lissabonfördraget och avblåsa den svenska ratificeringsprocessen

b) Regeringen kunde inse att Lissabonfördraget innebär den största förändringen av det svenska politiska systemet, den största maktförskjutningen från, och den största de facto grundlagsförändringen i landet sedan vi gick med i EU; och därmed inse att det naturliga vore att det svenska folket fick samma chans som det irländska - att säga sitt i en folkomröstning.

c) Regeringen kunde skita i allt vad svenska och irländska folket tycker och tänker och driva igenom hela skiten i riksdagen i alla fall.

Man valde det sistnämnda. I torsdags kom proposition 2007/08:168 från regeringen om att ratificera Lissabonfördraget. Under hösten kommer den att behandlas, och får regeringen som den vill kommer riksdagen klubba igenom fördraget den tjugonde november i år. Att järnaxeln Alliansen-Socialdemokraterna gör gemensam sak i frågan gör det hela knappast lustigare.

I grund och botten är det vanligt jävla folkförakt som man håller på med. Att man skiter fullständigt i vad svenska folket skulle kunna tycka om den nya grundlag som skall ligga till grund för all politik inom EU och dess medlemsstater kan man ju förstå - Svenska folket har ju inte gått att lita på i exempelvis EMU-folkomröstningen, där man röstade för demokrati och självbestämmande istället för så som eliten ville.

Men att folkföraktet tar sig uttryck i att man helt struntar i att fördraget enligt EUs egna regelverk och process nu är dött är beklämmande. Ett fördrag gäller samtliga medlemsländer, och eftersom EU än så länge faktiskt inte är helt och hållet en centrerad superstat så kräver det att alla går med på det. När nu ett land och dess folk, på full demokratiskt och tydligt sätt sagt nej - då borde också hela fördraget vara dött, passé, och redo för begravning. Det borde inte finnas på kartan att man skall köra igenom det hela genom riksdagen i alla fall.

Fast det gäller ju bara i fall man inte är en folkföraktande elit som vill ha igenom sitt superstatsprojekt till varje tänkbart pris.

Krsko: Kärnkraften Krackelerar

En incident har inträffat på ett kärnkraftverk i den Slovenska staden Krsko. Enligt inhemska myndigheter är läget under kontroll, men det vet man ju att det kan betyda lite vad som helst. Det har hörts sägas från ansvariga herrar ända från Harrisburg till Tjernobyl. Återigen påminns man om falskheten i Kärnkrafts-evangelisternas propaganda. Falskheten i att se kärnkraften som en nätt lösning på klimatkrisens gäckande hot.

Man blir tämligen förbannad när man tänker på hur nyfrälsta kärnkraftskramare verkar leva i en värld där man tror att kärnkraft är helt säkert och fin - bara så länge kraftverken ligger i Sverige och uranbrytningen sker någon annan stans. Som om det vore ett skämt att det inträffar incidenter varje år i Sverige

1991 infördes ett enhetligt internationellt rapporteringssystem, INES, för kärnkraftsincidenter; där varje incident klassas på en skala mellan 1-7. Under de första årtiondet det kördes rapporterades det in 48 incidenter som var på nivå 2 eller 3. 48 stycken - varav 7 i Sverige.

7 tämligen alvarliga incidenter mellan 1991 och 2002 som skulle kunna fått mycket värre konsekvenser. Är det verkligen detta vi skall satsa på för att bli "säkra" från klimatförändringar? Förändras inte klimatet något när ett kärnkraftverk går kaputt?

Läs: Aftonbladet

Det går framåt på Kuba

Läste en intressant nyhet idag på 365gay.com (som i alla fall jag inte sett någon annan stans) angående homofobi på Kuba. Utvecklingen mot mer rättigheter och möjligheter för homosexuella att visa sin kärlek öppen går framåt. Man uppmärksammade nyligen Internationella Antihomofobidagen med seminarier och liknande, och man har visat Bokeback Mountain på den nationella TV:n, men framför allt har man genomfört en statlig anti-homofobi kampanj.

Artikeln från AP i sin helhet har jag snott och klippt in nedan:

Cuban Government Moves To End Homophobia
by The Associated Press

Posted: May 19, 2008 - 9:00 am ET

(Havana) Cuba's gay community celebrated unprecedented openness - and high-ranking political alliances - with a government-backed campaign against homophobia on the weekend.

The meeting at a convention center in Havana's Vedado district may have been the largest gathering of openly gay activists ever on the communist-run island. President Raul Castro's daughter Mariela, who has promoted the rights of sexual minorities, presided.

"This is a very important moment for us, the men and women of Cuba, because for the first time we can gather in this way and speak profoundly and with scientific basis about these topics," said Castro, director of Cuba's Center for Sexual Education.

Mariela Castro joined government leaders and hundreds of activists at the one-day conference for the International Day Against Homophobia that featured shows, lectures, panel discussions and book presentations. A station also offered blood-tests for sexually transmitted diseases.

Cuban state television gave prime-time play Friday to the U.S. film "Brokeback Mountain," which tells the story of two cowboys who conceal their homosexual affair.

Prejudice against homosexuals remains deeply rooted in Cuban society, but the government has steadily moved away from the Puritanism of the 1960s and 1970s, when homosexuals hid their sexuality for fear of being ridiculed, fired from work or even imprisoned.

Now Cuba's parliament is studying proposals to legalize same-sex unions and give gay couples the benefits that people in traditional marriages enjoy.

Parliament head Ricardo Alarcon said the government needs to do more to promote gay rights, but said many Cubans still need to be convinced.

Things "are advancing, but must continue advancing, and I think we should do that in a coherent, appropriate and precise way because these are topics that have been taboo and continue to be for many," Alarcon told reporters.

Some at the conference spoke of streaming out into the streets for a spontaneous gay-pride parade, but others urged caution.

The gay rights movement should be careful not to "flood" Cuban society with a message that many are not ready to hear, physician and gay activist Alberto Roque cautioned.

And Mariela Castro said gay activists should opt for more subtle ways to chip away at deep-seated homophobic attitudes.

Defending equal rights for Cubans, of all sexual orientations, is a key principal of the Cuban revolution led by her uncle Fidel Castro, who overthrew dictator Fulgencio Batista in 1959, she said.

"The freedom of sexual choice and gender identity (are) exercises in equality and social justice," she said.

En bit av muren har fallit!

I staden Rafah i Palestina/Egypten har 10,000-tals palestinier från Gaza flytt ifrån det som kallas världens största koncentrationsläger. Rafah är en Egyptisk-Palestinska stad som delas mitt i tu av gränsen och vanligtvis en hög mur. Idag rapporteras det dock att en ca 12 kilometer lång bit av muren som isolerar Gaza från omvärlden har rivits av Hamas-trupper. Tydligen har medlemmar ur Hamas steg för steg, månad för månad underminerat muren i en "hemlig operation", och det är på flera ställen som desperationen blivit så stor i gaza att man gå loss med våld på muren och använt buldozers för att nå befrielsen i Egypten. 

Skrivet: Washington Post, Times Online, DN, SVT, Aftonbladet

Fråga folket om Lissabonfördraget inte om Homoäktenskap

I dagarna kom någon stjärna hos kristdemokraterna på att man skulle kräva folkomröstning för att gå med på. Själv tycker jag det vore rent absurt och förolämpande i fall man skulle ha en folkomröstning om i fall staten skall ha diskriminerande lagstiftning eller ej. Att relativisera kring homosexuellas rättigheter är visserligen ett hett ämne hos konservativa debattörer - men det känns jävligt förlegat. Att svenska folket dock skulle rösta för samkönade äktenskap är för mig självklart och bortom allt rimligt tvivel. Vårt kära SIFO ger mig rätt, Aftonbladet skriver idag att Drygt sju av tio svenskar vill att homosexuella ska få gifta sig, enligt en ny opinionsundersökning.

Det finns mycket viktigare saker att ta via folkomröstning. När EU-eliten gjort en kosmetisk make-over av EU-konstitutionen (som nu kallas Lissabonfördraget) och planerar att utan folklig debatt klubba igenom det i riksdagen är det oerhört angeläget om att sätta stopp och få till stånd en folkomröstning. Vänsterpartiet har numer en klockren kampanj "Fråga folket" som trycker på just det.

Lissabonfördraget är på många sätt det mest långtgående förändringen i vår självständighet som suverän nation som någonsin gjorts. Faktum är att Lissabonfördraget i mångt och mycket gör EU:s medlemstater MINDRE självständiga än vad USA:s delstater är. På en lång rad områden flyttas makt från nationalstaterna till EU, fördraget leder (faktiskt) till slopad svensk alliansfrihet för gott och uppbyggandet av ett gemensamt EU-försvar, långtgående EU-praxis görs till grundlag (EU-lag som står över de svenska grundlagarna), en nyliberal politik befästs i lagstiftning och omöjliggör ett aktivt svenskt val för en annan politik om vi så önskar. Detta och mer där till innebär stora förändringar som svenska folket måste få rätten att säga sin mening om. Detta är inget som ryms inom ramarna för den representativa demokratin.

Skrivet - Folkomrösta om Lissabonfördraget: DN, Aftonbladet

Skrivet - Folkomrösta om homoäktenskap: Aftonbladet,
DN, SVD

Venezuela visar vägen även i Homokampen - men varför inte prata kön?

Äntligen händer det något på Homo-fronten i Sydamerika! Via 365Gay.com hittar jag nyheten att Venezuela kan bli första landet i Sydamerika som inför grundlagskydd mot kränkningar av mänskliga rättigheter på basis av sexuell läggning.

I Venezuela håller man just nu på med att skriva om konstitutionen på President Hugo Chavez initiativ.

Efter att många beredande instanser ställt sig positiva godkände denna veckan nationalförsamlingen ett tillägg som skulle innebära att man i konstitutionen lade till ”sexuell läggning” bland kategorier skyddade mot diskriminering under grundläggande mänskliga rättigheter. Andra kategorier man inkluderar är ras, religion, ålder och hälsotillstånd.

Nu fattas bara att konstitutionsförslaget godkänns av elektoratet.

Det är ett gott steg på vägen och man blir på det området ett föregångsland i regionen. Men man undrar ju, varför inkluderar man inte skydd mot diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck? Könsdiskriminering, transdiskriminering osv är minst lika viktigt att markera mot!

Kinesisk teatersalong

Det är mycket man kan säga om kommunistpartiet i Kina, men när dom kallar till kongress har dom i alla fall en snygg kongressal för de 2.217 delegaterna. Det är som en jättestor teater, med ett tragiskt epos som enda eviga föreställning.

Jösses MUF

Nu i helgen har tydligen MUF bytt linje i frågan om EMU. Nu är det Nej till EMU som gäller från den unga högern. Man blir faktiskt lite paff, det är första gången jag hört något vettigt från ung högern. ”Det är ingen frihetsidé utan det är ett maktprojekt från Bryssel” säger ordföranden. Kul att nån mer har fattat det uppenbara.

Sen att analysen haltar något och att det något av center-nejet över det får man la ta. Synd förresten att MUFs uppvaknande kommer några år senare än svenska folkets ställningstagande, men bättre sent än aldrig heter det ju.

MUF sällar sig till nej-sägarna som i juni 2003 uppgick till 55,9% av det svenska folket.

Obama, Hillary & Co i homodebatt

För ett tag sedan berättade jag om en kommande världsunik HBT-debatt mellan de demokratiska presidentkandidaterna.

Nu i torsdags gick den av stapeln. På VisibleVote08.LogoOnline.com kan man nu se olika sammandrag från debatten.

Har själv inte hunnit kolla så mycket, men tydligen vann Obama debatten klart före sin huvudmotståndare Hillary om man ska tro webbomröstningen efteråt.

Ska bli intressant att kolla runt lite bland videoklippen.

Absurt om Venezuela

Känns för övrigt skönt att någon har skrivit något vettigt (så jag slipper) om den jävligt absurda artikeln om Venezuela i dagens GP, som även givits en extremt absurd rubrik. Läs Johan C Svensson här.

Iran nästa

Ibland krävs det inte långa harranger, ibland säger faktiskt en bild mer än tusen ord.

Som Elisabeth Biström Rissléns inlägg Uppbygnadsfas på Ung Vänsterbloggen. Där man får rysningar av att se följande bild:

Det är så tydligt, så uppenbart hur hetsens fokus flyttas till nästa land, hur demoniseringen oförkylt basuneras ut.

Hemma igen och det ofrånkomliga EU

Tillbaka i stan igen efter att spenderat att antal dagar på landet. En ganska trevlig avkoppling får jag lov att säga. Även fast det inte finns så mycket att göra när man är isolerad i en liten by. Hjälpte farsan att flytta komposten och dra säckar med bajsluktande jord så lite karaktärsdanande arbete blev det också. Att bli biten av diverse flygande insekter så som blinningar och myggor var mindre angenämt dock.

Igår firade vi farsans kommande sextioårsdag med en middag med grannarna också. Trevligt, trevligt. Samtliga i familjen och runt middagsbordet är såklart partimedlemmar, och två före detta riksdagsledamöter till på köpet. Mesta delen av samtalet kretsade kring EU faktiskt. Själv satt man och representerade de unga radikalerna och ”onyanserat”/”kategoriskt” argumenterade mot det kapitalistiska EU-projektet. Medan de övriga ~60 åringarna förordade en mer ”realistisk” syn på unionen, det realistiska i det hela verkade mest gå ut på att man skall vara skeptiska mot EU – men inse att EU existerar och att vi inte kan gå ur, samt glädjas och heja på när EU:s överstatlighet och resursfördelning leder till ”bra saker”. Själv är jag tämligen skeptisk mot sådana resonemang, men det ska bli intressant att se hur debatten kommer att gå internt i partiet de närmsta åren. Jag är rädd för att partit snart kommer sälla sig till dem som verkar tro att EU som union är av naturen given och att vi endast kan sitta och gälla läget och hänga med och vara den som försöker putta skutan lite åt vänster.

För min del känns det personligen tämligen främmande och generellt sett känns det som främmande retorik för en revolutionär rörelse. Varför skall vi bara gilla läget när vi är medlemmar i en union byggd på och för borgerlig politik och kapitalintressen?

The Other War: Iraq Vets Bear Witness

Ok, när jag skrev förra inlägget så hade jag inte riktigt läst så mycket av artiklen. Men ju mer man läser, desto mer tycker jag den i alla fall förtänar ett eget blogginlägg. Läs artikeln och tipsa andra!

The Other War: Iraq Vets Bear Witness

Over the past several months The Nation has interviewed fifty combat veterans of the Iraq War from around the United States in an effort to investigate the effects of the four-year-old occupation on average Iraqi civilians. These combat veterans, some of whom bear deep emotional and physical scars, and many of whom have come to oppose the occupation, gave vivid, on-the-record accounts. They described a brutal side of the war rarely seen on television screens or chronicled in newspaper accounts.

Their stories, recorded and typed into thousands of pages of transcripts, reveal disturbing patterns of behavior by American troops in Iraq. Dozens of those interviewed witnessed Iraqi civilians, including children, dying from American firepower. Some participated in such killings; others treated or investigated civilian casualties after the fact. Many also heard such stories, in detail, from members of their unit. The soldiers, sailors and marines emphasized that not all troops took part in indiscriminate killings. Many said that these acts were perpetrated by a minority. But they nevertheless described such acts as common and said they often go unreported--and almost always go unpunished.

Court cases, such as the ones surrounding the massacre in Haditha and the rape and murder of a 14-year-old in Mahmudiya, and news stories in the Washington Post, Time, the London Independent and elsewhere based on Iraqi accounts have begun to hint at the wide extent of the attacks on civilians. Human rights groups have issued reports, such as Human Rights Watch's Hearts and Minds: Post-war Civilian Deaths in Baghdad Caused by U.S. Forces, packed with detailed incidents that suggest that the killing of Iraqi civilians by occupation forces is more common than has been acknowledged by military authorities.

Studiemedel, 800 nakna män & Irakkriget

Fan va pissigt väder. Det är lika bra att sitta hemma och muppa framför datorn, blogga och lyssna på musik hela dan. Ska dra å käka en pizza sen, får rota fram paraplyet och ta mig till friskväderstorget.

------------------------------

Noterat idag

Svenska folket: Vi vill ha högre studiemedel så att studenter slipper svälta

Finansministerns svarar: Problemet är att folk studerar

Snacka om att ha verklighetsförankring.

------------------------------

Att springa framför rusande tjurar frivilligt är förövrigt en jävligt korkad idé, det kan la alla räkna ut.

------------------------------

Alla andra läser också aftonbladet, så det gör iof ingen större nytta att blogga om just det. Men lite andra icke-mainstreamnyheter är bland annat att 800 indianska män från Veracruz dansade nakna vid ett av stadens monument vid Mexico City årliga pridefirande. Kul för dem.

------------------------------

En mer allvarsam nyhet är att antalet nyupptäckta fall av hiv-positiva ökade hittills i år med alarmerande 40% jämfört med samma period förra året.

------------------------------

Förövrigt vill jag tips om en några få dagar gammal artikel i den oberoende amerikanska tidningen The Nation Magazine. Den långa artikeln The Other War: Iraq Vets Bear Witness handlar om krigsveteraner från Irakkriget som får komma till tas och ge sina vittnessmål.

Over the past several months The Nation has interviewed fifty combat veterans of the Iraq War from around the United States in an effort to investigate the effects of the four-year-old occupation on average Iraqi civilians. These combat veterans, some of whom bear deep emotional and physical scars, and many of whom have come to oppose the occupation, gave vivid, on-the-record accounts. They described a brutal side of the war rarely seen on television screens or chronicled in newspaper accounts.

Grattis EU - nu blir det som i Sverige

Läste i ett pressmedelande från (v) i EU-parlamentet att EU-parlamentet igår röstade för att alla posttjänster ska avregleras i hela EU. Om beslutet bekräftas i ministerrådet kommer alla medlemsländer att följa i Sveriges fotspår och släppa marknaden fri för posttjänster. Tjoho! EU-tvingar alla medlemsländer att privatiserasönder postverksamheten. Länge leve unionen...

Leve EU-domstolen, eller vad?

Läste i bland annat GP och DN att Svenska regeringen vunnit en seger i EU domstolen över EU kommissionen. Tydligen skall vi alla vara glada och nöjda, för vi (Sverige, hela svenska folket) har vunnit ”årtiondets miljömål”. Ok, det verkar ju ganska bra, nu blir någon kemikali som är jättedålig förbjuden i några fler länder, eller kommissionens godkännande försvinner i alla fall.

Själv känner jag mest äckel när jag läser artikeln.

Sverige upptäcker en skadlig kemikalie på 80-talet och förbjuder den. Sedan typ 20-25 år senare valsar EU kommissionen in och bestämmer att helt plötsligt är det inga problem med den kemikalien. Vårt egna nationella gamla beslut viftas bort. Vi i Sverige blir sura för vi gillar inte den kassa kemikalien, så vi går till den allsmäktige EU-domstolen och med stämning och rättegång så vinner vi till slut och det blir som vi hade det från början.

Då ska vi hurra och vara glada för att vi har kunnat använda en överstatlig allsmäktig instans för att trumfa över en annan överstatlig maktinstans. Nej tack, säger jag. Bra att vi lyckade hävda vårt gamla förbud, men jag tänker fan inte hurra. Det är ju fan helt äckligt att vi ska leva så här. EU-kommission och EU-domstol (och kanske EU-parlament i fall vi har ”tur”) är väl snart de enda som styr i det här landet.

Världens mest normaliserade terrorism

Världens mest normaliserade terrorism pågår dag för dag i Palestina. Det finns så mycket man känner behov av att skriva om, så mycket sjuka berättelser man hör förtäljas där ifrån. När hela världen fokuserar på maktkampen mellan Fatah och Hamas så fortgår den Israeliska terrorn.

Men jag stannar vid att tipsa om andra som skriver bra, och från egna erfarenheter. Läs exempelvis Ali Esbatis texter kring Palestina och läs länkarna han tippsar om. Bland annat Hanin Shakrahs skilldring direkt från Gaza.

Apartheidmuren som bildar palestiniernas fängelse.

Debatt, kamp, framgångar, och motgångar i Amerika

Gay365 rapporterar rapporterar idag att världens första HBT-debatten mellan Amerikanska Presidentkandidater skall hållas i sommar, den 9 augusti. Det kommer bli intressant, synd bara att endast demokratiska kandidater är bokade hittills. I Sverige hade vi förra året en första intressant partiledardebatt som bara fokuserade på HBT-frågor. Alla partiledare dök upp - förutom sossarnas Göran Person. Ska bli intressant vad de mer eller mindre högerliberala demokraterna har att säga.

USA är ett väldigt intressant och viktigt land vad det gäller kampen för HBT-personers rättigheter, det märkte jag inte minst när jag var i USA nu senast. Framgångar varvas med motgångar. Fler och fler tar ställning för exempelvis homoäktenskap, adoptioner, avskaffandet av ”don’t ask don’t tell”-policyn osv. Samtidigt inför fler och fler stater förbud för homoäktenskap och adoptioner i sina konstitutioner. Men väljer att grundlagsfästa förbud för att gardera sig mot framtida stämningar och domstolsaktivism. I vissa stater kan man gifta sig, i andra kan man knappt visa sin kärlek öppet. Att bo i Kalifornien, New York eller i New England kan göra en extrem skillnad jämfört med att bo i exempelvis mellanvästern. Ett land med hårdnade polisiska motsättningar.

Minns från New York. På CNN rapporterar man att fler och fler hemlösa består av homosexuella ungdomar som kastats ut av sina föräldrar och som tvingas överleva genom prostitution. På Upper Manhattans gator står ungdomar likt telefonföräljare och frågar i fall man har två minuter över för att prata om Gay-rights. En blandning av framgångar, motgångar och människor som kämpar för sina rättigheter.