Bloggen är död länge leve bloggen (och gamla klyschor)

Behöver en ny fräsh start med bloggandet känner jag.

Härmed läggs denna sidan ner för att förmodligen startas om med en reinkarnation någon annan stans.

Hjälp mig spendera januaris extrapengar!

Jag har bestämt mig för att inte vara någon nejsägare - jag ska istället likt kvällstidningarna hylla regeringen för att jag får mer pengar tillbaka denna månaden. I morgon får jag in min lön på bankkontot. En skillnad jämfört med förra månaden är att nu kommer regeringens stora satsning för i år – jobbskatteavdragets tredje steg (alltså skattesänkningen anno 2009). Tänk alla dessa pengar jag kommer få!

Enligt en beräkning så kommer jag få hela 179 kronor mer i plånboken denna månad jämfört med december 2008 på grund av skattesänkningen!

Dock, innan glädjeyttringarna blir för stora kan jag även meddela att idag har även min hyresavi landat i brevlådan. I år slår hyresvärden på stort och höjer min hyra med 2,75 %. D.v.s., min hyra höjs med 175 kronor för januari månads betalning, jämfört med december månads hyra.

Men man ska inte hänga läpp. Jag tjänar ju trots allt hela 4 kronor extra i plånboken denna månad. Skönt att alla tjänar på skattesänkningar...

Hjälp mig januaris extrapengar! Vad ska jag göra med mina fyra kronor?

Solidaritet i det lilla

Ända sedan jag var yngre har jag haft en förkärlek för politiska knappar. Ni vet sådana med säkerhetsnålsfästen man sätter på kavajslaget (eller jackan/väskan om man så vill). Jag kunde lätt ha tio stycken på en och samma gång på min gamla jeansjacka. Det är till å vara "out and proud" med sina politiska ställningstaganden och annat.

Nu när jag blivit lite äldre tar jag ej längre till sådana ytterligheter. Nu för tiden har jag inte lika mycket politiska symboler på mig. Dock har jag några kvar. Mitt halsband, min röda stjärna och min röda feministsymbol framför allt. Personliga symboler som jag har på mig för min egen skull. Jag har även just nu två knappar på remmen till min växa. En "stoppa FRA-lagen"-knapp och en "befria Palestina"-knapp. Den senare egengjord på knappmaskinen på jobbet.

Att jag valt att ta på mig en "Befria Palestina"-knapp är ingen slump. Den betyder också något särskilt. Att ha på sig en "befria Palestina"-knapp handlar inte för mig om någon slags personlig feelgood-aktivism, eller någon slags individualistisk plakatpolitisk handling. För mig handlar det om solidaritet i det lilla. En enkel handling som påminner om att folket i Gaza, västbanken och de ockuperade områdena inte är bortglömda eller ensamma

Under de senaste 24 timmarna har jag vid ett flertal tillfällen fått positiva kommentarer. Mannen i receptionen på hostelet i Stockholm, killen i disken vid kebabstället.... Inte mer än kommentarer som "bra knapp" eller "Befria Palestina - jag håller med", men vad mer behövs. Det känns skönt.

Jag kanske inbillar mig. Det kanske till och med är förmätet av mig att tro att det gör någon skillnad hos folk. Men jag tror på att visa vår solidaritet. Jag har demonstrerat, jag har ropat slagord... men efter att demonstrationerna tagit slut och man går i väg till sitt tror jag det är viktigt att forsätta visa solidaritet i det lilla, det vardagliga. Det kan vara nått så enkelt som att ha på sig en knapp. Är det förmätet?

5 000 skäl att fundera på om Volvo sjunger på sista versen

Dags att återuppliva bloggen lite. Kan börja med en notering i nyhetsflödet som fick en uppsagd Volvoarbetare som jag att reagera.

Jag läste i GP att min före detta arbetsplats Volvo PV:s Torslandaverk drar ner på produktionen. Enligt rapporteringen skall man endast bygga 5 000 bilar per månad. Man börjar faktiskt seriöst oroa sig/kontemplera hur det står till med företaget… snart har vi nog inte någon bilproduktion kvar i Göteborg,

För den som undrar så är det är väldigt lite att bara bygga 5 000 bilar i månaden i en sådan stor fabrik som Torslandaverken. Produktionsrekordet i C-fabriken där jag jobbade är på ca 1 000 bilar om dagen när vi hade full treskiftsproduktion. Ok, det var inte alltid vi byggde så många, men 5 000 i veckan hade inte varit en omöjlig ambition i fall man sålde tillräckligt.

Nu är det i stället en månadsambition…

Att bilproduktionen i sig minskar i världen/Sverige är det la inte så mycket att gråta över. ”Rädda Volvo” är ingen paroll att samlas under. Men paroller som ”rädda Göteborg”, ”stoppa massarbetslösheten” och ”rädda tryggheten för uppsagda” känns som sagt oroväckande nära.

Konservativa segrar i USA-valet

I natt genomfördes ett historiskt val i USA. President Obama lyftes av ca 60 miljoner röstande hela vägen till the Oval Office.

Det är väl allmänt kännt vi det här laget. Vad som inte fått lika mycket uppmärksamhet är diverse folkomröstningar som hållts runt om i det stora landet i väst.

Några nedslag:

Arizona Proposition 102: Ban on Gay Marriage
Yes 1,033,469 - 56%
No 797,911 - 44%
(97% of precincts reporting)

Florida Amendment 2: Ban on Gay Marriage
Yes 4,657,031 - 62%
No 2,848,490 - 38%
(99% of precincts reporting)

California Proposition 8: Ban on Gay Marriage
Yes 3,635,743 - 52%
No 3,297,629 - 48%
(64% of precincts reporting)

Arkansas Initiative 1: Ban on Gay Couples Adopting Children
Yes 558,273 - 57%
No 424,076 - 43%
(94% of precincts reporting)


Vist fanns det andra folkomröstningar där progressiva segrar kunde utroppas (så som misslyckade försök att inskränka abort-rätten i Californien, Colorado och Södra Dakota). Men när det kommer till homosexuellas och bisexuellas rättigheter var det de konservativa krafterna som fick smaka på segerns söttma.

Jag kommer få sparken

Idag med ett nytt stort från Volvo ryckte mina sista tvivel undan. Jag kommer säkert få sparken. Tidigare var inte säker, men nu kommer mina dryga fyra på Volvo inte räcka långt i LAS-listorna.

Jag är i och för sig just nu tjänstledig från min anställning i Torslandafabriken och jobbar bara ca 2-3 månader om året - så det finns dem som kommer drabbas hårdare än jag. Men det kommer kännas att förlora jobbet i fabriken.

Nu när jag varit studieledig har anställningen varit min möjlighet att tjäna lite pengar genom extraarbete och vid studieuppehåll över somrarna - men främst har jobbet varit min trygghet, min förvisning om att jag trots allt har något att falla tillbaka på i fall allt skiter sig.

Enligt Volvo ska uppsägningarna börja vid årsskiftet, och jag jobbar som vikarie på vänsterpartiet fram tills årsskiftet det med. Nu tror jag på en förlängning av mitt vikariat, men man vet ju aldrig.

Hej då trygghet.

Läs mer: Aftonbladet

En kort uppdatering med lite Ohly

Mest för att påvisa att jag inte är död så kommer här en liten uppdatering på bloggen.

Det är mycket jobb och skola just nu. Jobbet är kul och ganska varierande. Nu senaste tiden har jag roddat en del med ett torgmöte vi ska ha på fredag med Lars Ohly, ordförande i vänsterpartiet, och Ida Gabrielsson, ordförande Ung Vänster.

Kom gärna förbi klockan 16 - 17 på Kungsportsplatsen.

Årets kändis-som-kommer-ut-historia

Och nu över till något helt annat...

Tidningen QX släpper i deras Septembernummer ut med årets kändis-komma-ut-historia. Den slår till och med förra numrets kändis-komma-ut-historia med Victoria Svensson.

Denna gång är sveriges skarpaste komiker Magnus Betnér som meddelar att han gillar tjejer, men lika gärna skulle kunna få i hop det med någon kille. Grabben är bisexuell tydligen. Kul kul.

Magnus Betnér

Vore inte Magnus Betnér lyckligt förlovad sedan tre år tillbaka skulle han lika gärna kunna ha sex med en kille. 
– Det är mest en tillfällighet att jag bara har legat med tjejer. Jag är bisexuell. Det tror jag de flesta människor är, om de skiter i att tänka efter.
– Vuxna människor borde få leva som de vill, säger han. Så länge man inte skadar någon. Jag förstår inte hur samkönat äktenskap ens kan vara en fråga. 

Läs mer: QX