Facklig rädsla förödande

I dag fick jag senaste numret av Kvasten (det egna nyhetsbladet för arbetarna på Volvo-monteringsfabriken i Torslanda Göteborg) i handen. Återigen får man en dos av verklighetsbeskrivning om hur det är att jobba på en fabrik i dagens Sverige.

En arbetsgivare som ser arbetarna som kackerlackor som inte är värda ett skit och ett fackförbund med företrädare som tyvärr allt för ofta sviker sina egna medlemmar.

I detta nummer av Kvasten berättar exempelvis arbetaren Andersson från bana 1:1s nattskift om vilket reaktion han fick när han ville informera medlemmarna om ett årsmöte i deras egna fackförening:

Är gruppstyrelse 20 rädd för medlemmarna?

Gruppstyrelsen 20s representanter på natten vägrar hjälpa förtroendevald att informera sina arbetskolleger om tid och plats för årsmötet. Det enda som behövdes var tillgång till en skrivare.

Eftersom jag är kontaktombud på min avdelning tycker jag att medlemmarna skall veta det jag vet. Alla kan, hinner eller vill inte gå på kurser för att få information som man enkelt kan få på arbetsplatsen av arbetskamrater.
Därför har jag börjat dela ut “Veckans tips”, ett papper som kommer ut lite då och då där enkla och tydliga tips om saker medlemmarna borde veta redovisas.
Nu senast satte gruppstyrelsen upp ett litet papper med liten text på den fackliga tavlan om att det skulle vara årsmöte. Eftersom jag vet att många inte går förbi och ännu färre läser på den tavlan av olika anledningar så tyckte jag att det var en bra idé att ha information om detta som veckans tips. I första stycket stod det så här “nu finns en chans för alla fackliga medlemmar att påverka den organisation som ni äger genom erat medlemskap, nämligen facket.”. Där under skrev jag sedan var och när gruppstyrelsens årsmöte skulle vara och kontaktuppgifter till mig ifall man hade frågor. Jag frågade en utav gruppstyrelsens representanter på natten ifall han kunde skriva ut så många ex som det finns montörer på avdelningen. Han sa att han kunde hjälpa mig och jag mailade “Veckans tips” till honom. Nästa natt trodde jag att han skulle komma med de utskrivna pappren till mig. Istället så kom han och sa att han och dom han pratat med i gruppstyrelsen inte kommer hjälpa mig med utskriften. Man tyckte inte det jag skrivit var OK, dock utan att kunna peka på någon mening som var tvivelaktig. Han uppfattar det som att jag vill komma på mötet för att “jävlas”. Man undrar ju varför dom inte vill hjälpa mig att informera mina arbetskamrater om ett årsmöte för den organisation som vi tillsammans äger. Alla på avdelningen fick naturligtvis tillgång till “Veckans tips” ändå men inte från gruppstyrelsens skrivare. (Årsmötet för gruppstyrelse 20 är för övrigt söndag den 27 januari i Folkets Hus på Järntorget klockan 14.00 till 15.00) Jag och många arbetskamrater undrar nu varför gruppstyrelsen agerat på detta konstiga sätt. Är de rädda att det skall börja komma folk på deras möten? Ifall gruppstyrelsen vill förklara sig så får dom gärna komma ner på banan någon rast.

Per Andersson 1:1an natt

Man blir ju fan uppgiven när man tänker på det. Om jag skulle önska något från vår stora fackförening så vore det att man skall sluta vara så himla rädda. Man är rädd för många saker, allt i från "globaliseringshotet" till jämstäldhetspotter inom LO. Men främst är man rädd för arbetsgivaren, och för sin egna medlemmar. Det är förödande för vår kamp, den pacificerar facket och alienerar arbetarna från arbetarrörelsen.

Fabrikschefen och ägarna borta i Detroit skrattar belåtet inne på sina kontor.

Skrivet: Kvasten nummer 14